Saknaden efter militärmusik och marschmusik i dessa trista virustider är påtaglig. Den glädje som finns när man på avstånd kan höra en musikkår närma sig genom en mjuk och öm musikkårsklang ackompanjerad av taktfasta slag från en rejäl bastrumma med kalvskinn, smattrande småtrummor och bäckslag vid höjdpunkter är stor. Det utryck som genomsyrar hela dagens samhälle är “inställt p.g.a. coronapandemin.” Men varför ska detta virus få tysta militärmusiken i Sverige?
Jag menar att viruset inte ska få tysta militärmusiken. Det utsätter oss bara för en prövning – en prövning som handlar om att “tänka utanför boxen” kring hur vi ska kunna förmedla denna ädla musik till våra medmänniskor. Vissa har redan börjat spåna om detta. I Malmö spelar brandkårens musikkår på gårdarna vid äldreboendena, i Trondheim i Norge livestreamar Luftforsvarets Musikkorps sin musik och blandar in frågesport, Livgardets Dragonmusikkår spelar på fältsjukhuset, och Andreas Wetterlund publicerar ej inspelade återfunna marscher med MIDI-ljud. Det finns naturligtvis mer man kan göra!
Kronprinsens Husarregementes Musikkår är en trumpetarkår i Malmö som startades kring millennieskiftet av bl.a. Stig Rydqvist. På fredag den 17 april ska denna musikkårs sextett, tillsammans med sångare från Malmö opera spela in musikvideor på Katrinetorp, en herrgård från 1800-talet belägen i södra Malmö. Musiken som ska spelas in är densamma som vid den verkliga förra stora krisen vi hade i landet – andra världskriget. Projektet har fått namnet “återfunnen krismusik i pandemitider.”
Hemvärnsmusikkårernas verksamhet ligger nere. Varför gör den det? Är inte hemvärnsmusiker krigsplacerade i en hemvärnsmusikkår som ska stödja samhället i händelse av krig och kris? Detta är väl en kris? Varför skickar man inte ut musikkårerna på uppdrag i syfte att styrka vårt psykologiska försvar när det behövs som mest? Är man rädd för att skapa folksamlingar och sprida smitta? Tänk om man inte behöver göra det om man “tänker utanför boxen”?
Vi måste alla hjälpas åt att “tänka utanför boxen” i dessa pandemitider även om det kan vara svårt. Tillsammans kan vi se till så att militärmusiken och marschmusiken inte tystas. Låt oss slå ihop våra kloka hjärnor och komma på något!
Ossian Edlund