SVENSK LÖSEN & GÖTA LEJON, Hjalmar Modéer
Svensk lösen var den kanonsalut om två skott som från 1635 gavs som igenkänningstecken eller hedersbetygelse mellan svenska örlogsmän eller mellan ett in- eller utlöpande fartyg och exempelvis salutbatteriet på Kastellholmen i Stockholm. Vid högtidliga tillfällen gavs kunglig salut med dubbel svensk lösen, alltså fyra skott. Exempelvis gavs dubbel svensk lösen från tornet Tre Kronor den 18 december 1672 för att fira Karl XI:s myndighetsförklaring. Denna salut besvarades från 60 kanoner på Brunkeberg, Söderport och Skeppsholmen och från tolv skepp på Strömmen. Denna sedvänja har intill våra dagar levt kvar civilt, då man fram till 1960-talet sköt dubbel svensk lösen på Solliden på Skansen, exempelvis på nationaldagen. Lösen sköts även i fält, bl a för att markera att segern var nära, och för att inte denna signal skulle försvinna bland all annan skottlossning kunde man tillgripa dubbel svensk lösen.
Det svenska fyrfaldiga levet lär för övrigt ha sitt ursprung i dubbel svensk lösen och vara infört av uppsalastudenterna. Tidigare hade i Sverige levet varit trefaldigt. (Jmf det trefaldiga levet i Danmark, där dock levet är niofaldigt för kung och fosterland.) Det militära tjänstgöringsreglementet däremot stadgade till 1931 att ett leve skulle åtföljas av fyra hurrá för kungliga personer (dock två för prins) samt två för övriga. Fr o m 1931 erhöll även prins reglementsenligt fyra hurrá, och enligt 1945 års tjänstereglemente för krigsmakten skall alla militärer ha fyra hurrá. (Förutom som hyllning nyttjades ordet hurrá militärt förr även som svar av en trupp, som avtackas av en förman.) Civilt var förr trefaldigt leve det vanliga, särskilt i Skåna ("lundensiskt leve"), och fyrfaldigt leve var mer förbehållet kungliga personer, men under 1900-talet synes fyrfaldigt leve alltmer dominera, åtminstone utanför Skåne. Beträffande införandet av fyrfaldigt leve finns dock en annan historieskrivning, enligt vilken Lunds universitet 1863 gästades från Polen och då skall ha ersatt det trefaldiga levet med fyrfaldigt för att undvika att gästerna skulle ha uppfattat levet som rysk lösen, som var tre skott. Hur som helst återgick man tydligen därefter till sitt trefaldiga leve.
Minst fem marscher bär titeln Svensk lösen, nämligen av John Carlén, K E Dahlskog, Gösta Korsgren, Hjalmar Modéer och Nina Wahlström. Förmodligen har i marschtitlarna begreppet svensk lösen generaliserats till att beteckna ett svenskt igenkänningstecken i allmänhet, ett igenkänningstecken som öppnar vägen för musikkåren och beledsagad trupp genom posteringar. Den mest kända marschen Svensk lösen är av Hjalmar Modéer (1908-1959). Den var 1994-1997 fastställd som Mellersta arméfördelningens marsch. Då hade man nämligen de sex arméfördelningarnas staber uppsatta även i fredstid, och därmed ansåg man även fördelningarna berättigade till egna förbandsmarscher. Valet av marsch i detta fall motiverades av att Hjalmar Modéer haft anknytning till Linköping, där Mellersta arméfördelningens stab låg.
Benämningen "Göta lejon" syftar på Folkungaättens vapen från 1200-talet: "I blått fält tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd beväring", som fortfarande ingår i Sverige stora riksvapen. Genom en felaktig koppling till "Göta rike" har Folkungalejonet fått den oegentliga benämningen "Göta lejon". Detta namn har sekundärt sedan använts t ex på en skans i Göteborg och på en av Flottans kryssare. Denna vapenbild har inspirerat åtminstone tre marschkompositörer till en marsch Göta lejon: Einar Hylin, Hjalmar Modéer och Gustaf Svensson. Då Modéer kommit till Livgrenadjärregementet tillägnade han chefen för Livgrenadjärregementet 1943-52 Einar Appelbom marschen under titeln Överste Appelbom
Hjalmar Fredrik Modéer föddes den 19 juni 1908 i Mönsterås och blev musikelev 1926 i Västerbottens regementes musikkår under Nils Höglund. Hans huvdinstrument var trumpet, senare oboe, och biinstrument cello och piano. Han blev känd som en skicklig trumpetare, men även oboist. Musikdirektörsexamen avlade han 1936 och blev musikdirektör vid Skånska trängkåren 1937 och fick transport till Livgrenadjärregementet 1942. Han fick 1946 kaptens tjänsteställning. Modéer var omstridd som musikledare och impopulär bland musikerna; bl a var det inte ovanligt med arreststraff. Vid omorganisationen av militärmusiken 1957 gick han över på övergångsstat. Det har sagts att Mönsterås är känt för tre saker: "O, store Gud", blixtlås och Hjalmar Modéer.
Han var även dirigent för Linköpings ABF-orkester 1942-43 och för Linköpings Sångarförbund 1948-50. Såsom förste oboist medverkade han i Linköpings Orkesterförening 1943-53 och var även dess gästdirigent. I ett antal andra orkesterföreningar spelade han oboe 1943-53. Fram till 1957 ledde han även en frivillig musikkår vid Östgöta flygflottilj. Han var riddare av Svärdsorden 1 klass och innehade Sveriges Orkesterföreningars Riksförbunds förtjänsttecken och Linköpings Orkesterförenings förtjänsttecken. Han avled den 17 oktober 1959 i Stockholm.
Hjalmar Modéer komponerade ett 20-tal marscher, varav många tidigare spelades mycket. Förutom Svensk lösen och Göta lejon kan nämnas Friska tag (1962-75 Arméns jägarskolas marsch, 1975-2000 Lapplands jägarregementes marsch och därefter Lapplandsjägargruppens marsch), Gardeskamrater, General Bredberg (tillägnad generalmajoren Axel Bredberg, militärbefälhavare), Lottamarschen, OfM-marsch (OfM = Organisationsnämnden för Militärmusiken), Scouting, Snapphanen, Speedway, Svensk soldat, Svensk försvarsmarsch, Svenska örnar (skriven senast 1948, förmodligen med anknytning till F 7:s frivilliga musikkår; en härlig marsch, där man i trion erfar flykt bland molnen, en marsch som vore mer lämpad som Flygvapnets defileringsmarsch än Dambergs mollstämda marsch), Till attack och Vikingabalk.
Lars C Stolt
Om webplatsenCookies Personlig information Teknisk information Kontakta webmaster |
KontaktStyrelsen Militärmusiksamfundet Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner 168 30 Bromma |
Följ oss på |