MMS - militärmusiksamfundet
        

UNDER DUBBELÖRNEN och GIGERL-MARSCH, Joseph Franz Wagner

En av de populäraste marscherna under den första hälften av 1900-talet, inte minst i Sverige, var Under dubbelörnen, som regel framförd under denna sin svenska översättningstitel. Den hördes särskilt ofta i Stockholms vaktparad, och melodin var så populär att den utnyttjades även i civila sammanhang. Så använde revykungen Ernst Rolf melodin på 1920-talet till sitt berömda revynummer ?Tidningskolportören? (?Stor sensation, stor sensation....?), som med text av signaturen Berco (Berndt Carlberg) gisslade sensationsjournalistiken. Och redan 1905 använde Franz Leh?r d y marschens trio till manskören i första aktens final i operetten ?Den glada änkan?. Marschen lär ha kommit till Sverige genom den österrikiska gossorkester (bestående av ungrare) som under en följd av år kring sekelskiftet 1900 spelade i Stockholm. Under det senaste halvseklet har den inte spelats särskilt mycket, möjligtvis beroende på en alltför stor popularitetsbelastning.

En allmän missuppfattning var att det rör sig om en tysk marsch och inte österrikisk. Den dubbelörn, dvs tvehövdad örn, som avses förekommer emellertid i riksvapnet för kejsardömet Österrike-Ungern. Marschen Unter dem Doppeladler komponerades 1888 av Joseph Franz Wagner (1856-1908) som hans opus 159. Den hade alternativtiteln General-Lindler-Marsch och sägs märkligt nog vara tillägnad rikskrigsministern Edmund Edler von Krieghammer, innehavare av Infanterieregiment Nr 100. (Emellertid blev Krieghammer krigsminister först 1893, varför denna tillägnan i alla händelser inte kan ha varit ursprunglig.) Den har även funktionstiteln 100er-Defiliermarsch. Redan 1910 hade över 50 skilda instrumentala och vokala arrangemang utgivits av ett dussin förlag, och innan Wagner dog 1908 hade Sousas berömda musikkår spelat in den fyra gånger. Då man i Sverige 1936 gjorde filmen ?Kungen kommer?, som bl a skildrade Carl XV:s besök i Skåne 1865, lät man en musikkår (Svea livgardes, maskerad till Husarregementet Konung Carl XV) vid kungens ankomst dit anakronistiskt nog spela Under dubbelörnen. I Ryssland spelas den som gammal rysk marsch med anonym upphovsman och under titeln Orel (Örnen).

Så sent som 1940-41 fick Under dubbelörnen en rent militär användning i Sverige, genom att generalmajoren Henry Peyron då antog den som Kavalleribrigadens marsch. Han hade organiserat detta krigsförband.

Unter dem Doppeladler är efter 1952 i Österrike traditionsmarsch för I/Artillerieregiment 2 och Korpsartilleriebataillon 2. I Britannien är den regementsmarsch för The Mercian Volunteers, som sattes upp 1967 som del av Territorial and Army Volunteer serve.

En annan av Wagners marscher blev mycket känd i Sverige, dock inte som marsch, utan enbart som revykuplett. Det var visan ?Kalle P? med text av Edouard Laurent och melodi från trion i Gigerl-Marsch, opus 150, av Joseph Franz Wagner från 1881-82. Visan lanserades av Ernst Rolfs företrädare Sigge Wulff, dvs Sigfrid Lindgren, på Berns 1891 och har sedan sjungits i över ett sekel, bl a av Lars Lennartsson. Den svenska texten ?Vill ni se ?Kalle P?? Hå ödmjukatjenare!? bygger ? utan att vara en översättning ? på en österrikisk originaltext av Josef Doppler med samma slags innehåll. ?Gigerl? är wienerdialekt för sprätt eller snobb, ofta av judisk extraktion. Det var mycket populärt att driva med den wienska snobben vid denna tid, och det finns åtminstone tio olika ?Gigerl-marscher? utgivna, dock tydligen utan gemensam vismelodi. Den svenska texten handlar om Stockholmssnobben, som sprätter på Norrbro och ansluter till vaktparadens ?sotarparad? och med sin käpp efterapar regementstrumslageren. Det är väl däremot tvivelaktigt om Gigerl-Marsch någonsin spelats i vaktparaden. Eftersom vår förste rikspolischef Carl Persson hade smeknamnet ?Kalle P?, citeras emellertid denna melodi i marschen Rikspolischefen av Kjell Rosell (1911- ). Det kan erinras om att ?Gigerl? var ett uttryck som användes av August Strindberg i den sk Strindbergsfejden 1910 i hans angrepp på 90-talisterna såsom osvenska.

Joseph Franz Wagner föddes den 20 mars 1856 i Wien-Lerchenfeld som son till läkaren Joseph Wagner. Han visade tidigt stor musikalitet och framträdde som goss-sopran. Efter gymnasieutbildning fick han sin musikaliska grundutbildning i harmonilära, formlära, kontrapunkt och instrumentation för C M Ziehrers lärare, professor Johann Emerich Hasel vid Militärinstitutet i Kaschau. Han kallades 1878 av innehavaren av Infanterieregiment Nr 47 (IR 47), friherre von Beck, som regementskapellmästare till Trient. I denna ställning, verksam i Wien, Marburg och Graz, erövrade Wagner snart som kompositör och kapellmästare stor popularitet och erkänsla från fackvärldens sida. Musikkåren vid IR 47 räknades under hans ledning till de bästa i den kejserliga och kungliga österrikiska arm?n. Strål- och dragningskraften hos den dåtida rikshuvud- och residensstaden Wien och de ofta förekommande förläggningsorterna för musikkåren vid IR 47 föranledde Wagner att 1892 söka sig till IR 49 ?Freiherr von Hass? i St Pölten vid Wien. Som efterträdare till den kände militärkapellmästaren Ludwig Schlögel (kompositör av svenska Livgrenadjärregementets marsch) anknöt Wagner till sina tidigare framgångar. Liksom många yrkeskollegor, som drog av sig vapenrocken för att i spetsen för en egen civilmusikkår eller -orkester göra ytterligare furor eller bygga upp en kompositionskarriär, lämnade Wagner 1899 militärtjänsten. Han satte upp en privat orkester, med vilken han framträdde på olika Wien-etablissemang, De förväntningar som Wagner hade ställt på sitt nya verksamhetsfält skulle dock inte infrias. Han avled 52 år gammal den 5 juni 1908 i Wien.

Som kompositör var J F Wagner synnerligen aktiv med över 400 verk i sin oeuvre, varav ungefär hälften är marscher. De kännetecknas av ?dansande schvung, melodisk originalitet, elegans i den musikaliska tematiken och en seriös ackuratess i uppbyggnaden?. Han har av österrikiska militärmusikhistoriker tillagts epitetet ?Österrikes marschkung?.

Förutom ovan behandlade marscher bör nämnas Gruss von der Donau (op 241, 1894), Kaiserlich und Königlich (op 273, 1893), Des Kaisers Waffenruf (op 145, 1887), Kärtner Madl?n, Marine-Marsch, Schwert Österreichs (op 301, tillägnad tronföljaren ärkehertig Franz Ferdinand), Sonnenberg (op 385, tillägnad Herr August Sonnenberg), Spazzacammino (op 358), Stahlgr?n Marsch (op 166, 1884; IR 47 hade stålgröna rockuppslag), Tiroler Holzhacker-Buam (op 356), Unser Kaiserhaus, Unser Losunswort ist: Kaiser Franz Joseph I (op 227, 1893), Wiener B?rger (1876), Wiener Picknick, Wienerburg-Musik (1883) och 47er-Regimentsmarsch (op 180).

Lars C Stolt

Ledare

Ny ordförande presenteras!

På årsmötet valdes Sven Lundberg till ny ordförande i Militärmusiksamfundet efter Jan Thor. 

Han har bland annat gjort sin värnplikt i Livgardets dragonmusikkår och därefter utbildat sig till officer vid Karlberg. 

Läs mer...

 

Om webplatsen



Cookies
Personlig information
Teknisk information
Kontakta webmaster

Kontakt



Styrelsen

Militärmusiksamfundet
Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner
168 30 Bromma

Följ oss på







© Militärmusiksamfundet 2018.