MMS - militärmusiksamfundet
        

RADETZKY-MARSCH av Johann Strauss d ä

Valskungen Johann Baptist Strauss d ä (1804-1849) är ironiskt nog mest känd för en marsch. Som 14-åring grundade han tillsammans med Josef Lanner en trio, där Strauss spelade viola. Den utvecklades snart till full orkester, men som 21-åring startade han sin egen orkester. 1834 blev han ledare för musikkåren vid 1. Wiener Bürgerregiment, en musikkår som med honom som ledare ansågs mer musikalisk än militärisk, och året därpå dessutom Wiener Hofballdirektor. Av hans 251 kompositioner är 152 valser och 18 marscher, däribland den berömda Radetzkymarschen. Frågan är om den inte är världens mest kända och spelade marsch, åtminstone om man räknar även de gånger den spelas av annat än blåskårer, fuskspelas skulle väl den renlärige marschentusiasten säga.

Radetzky-Marsch (opus 228) är en hyllning till fältmarskalken Johann Joseph Wenzel Anton Radetzky, greve von Radetz (1766-1858), överbefälhavare för Andra armén, kejserlig och kunglig generalguvernör i konungariket Lombardiet-Venedig, riddare av Gyllene Skinnet och innehavare av storkorset av Maria-Theresia-Orden, och dennes seger över italienarna vid Custozza 1848. En del har menat att Johann Strauss d ä med denna marsch tog politisk ställning för det Metternichska enväldet och mot de revolutionära rörelser som bl a stöddes av sonen Johann Strauss d y och slogs ned 1848 av krigsmakten under bl a Radetzky. Strauss d ä var emellertid inte intresserad av politik och hade ingen aning därom. Marschen var i stället ett rent beställningarbete från fältmarskalkslöjtnanten Peter Zanini, hovets militäre råd- givare. I själva verket hade Strauss d ä samma år under revolten skrivit Freiheitsmarsch och Marsch der Studentlegion.

Radetzkymarschen beställdes till en festkonsert den 31 augusti 1848 , som skulle hylla Radetzky och den tappra armén. Men ännu samma dag hade Strauss ej påbörjat komponerandet. Marschen skrevs ihop på två timmar med hjälp av musikerkollegan och kapellmästaren vid infanteriregementet Hoch- und Deutschmeister Philipp Fahrbach d ä. De lånade två populära stycken, Tinerl-Lied, som sjöngs då soldaterna marscherade ut i kriget, och en anonym valsmelodi, ett partitur skrevs ut i all hast och notkopisterna fick ett brått arbete, varpå den spelades prima vista sist i konserten. Den bisserades två gånger, vilket emellertid inte betydde något särskilt i Wien. Hans och hans sons valser fick i regel bisseras tio-tolv gånger.

Strauss menade efter konserten att den åtta-taktiga E-durmelodin "Taram tararam tararam tam tam", denna omvända tyrolienn med kromatiskt förslag, som påminner om uvertyren till Rossinis "Wilhelm Tell", kanske skulle sättas något långsammare och djupare och göras mera krigisk med en trumpetsignal, helst med kavalleriets anfallssignal, som lär vara av Haydn. Av detta blev emellertid intet, och detta hastverk skulle komma att bli världens mest berömda marsch. Det som mest bekymrade Strauss själv var den spridda uppfattningen att han genom marschen skulle ha tagit ställning mot revolutionen. Marschen förbjöds 1851 i Österrike av rädsla för demonstrationer. Fältmarskalken Radetzky, som var i aktiv tjänst ända till sin död vid 92 års ålder, fördes till den sista vilan 1858 till tonerna av Radetzkymarschen i det som i många hänseenden redan blivit en demokrati.

Hur mycket Philipp Fahrbach hade bidragit med vid marschens tillkomst får vi väl aldrig veta. Det finns de som t o m anser honom som den rättmätige kompositören. Vidare påstås att dess originaltitel skulle vara Paradeisgartl-Marsch. Vad man däremot vet är att Fahrbach 1858 skrev Radetzky Trauermarsch. Huruvida även denna spelades vid begravningen av Radetzky är okänt.

Redan 1849 togs Radetzkymarschen upp i den preussiska armémarschsamlingen under nr II,145, och i den österrikiska armén blev den defileringsmarsch för Husarenregiment Graf Radetzky Nr 5. Där spelades även en rad andra marscher i vars titlar ingår Radetzky, t ex den ovennämnda Radetzky Trauermarsch och Vater Radetzky ruft!. Den senare var skriven av den kände operettkompositören Franz Lehár d y (1870-1948). Han var nämligen militärkapellmästare och även marschkompositör. I Vater Radetzky ruft!, som komponerades 1908 till 50-årsdagen av Radetzkys död, har Lehár lagt in Radetzkymarschens berömda inledningstema. Den legendariske Radetzky kallades stundom "Vater Radetzky", och Lehár låter honom här åter mana österrikarna. I modifierat skick utan Radetzky-temat fick den 1917 titeln Feldmarschall-Kövess-Marsch, tillägnad Donaumonarkins siste överbefälhavare Hermann Freiherr Kövess von Kövessháza, då denne blev fältmarskalk. Marschen kom då att spelas vid Infanterie-Regiment von Kövess Nr 95.

En österrikare Schramm, som var "bandmaster" vid 1st King's Dragoon Guards vid mitten av 1800-talet, introducerade Radetzkymarschen vid detta brittiska regemente, och den blev dess regementsmarsch, vilket passade bra då kejsar Frans Josef blev hedersöverste vid regementet 1896. Enligt vissa uppgifter skall emellertid Frans Josef då ha gett sitt tillstånd till att marschen antogs som regementsmarsch. Regementet slogs 1959 ihop med The Queen's Bays (2nd Dragoon Guards) till 1st The Queen's Dragoon Guards. "Regimental quick march" för det nya regementet blev enligt brittiskt mönster en kombination av de två moderregementenas marscher, dvs Radetzkymarschen och Rusty Buckles av Charles Cousins.

Den ovan berörda politiska belastningen har inte hindrat marschen från att bli en av världens mest spelade marscher, även om den svenske kommentatorn vid nyårskonserten från Wien, Lennart Swahn, fått påskrivet för att han kallade Radetzky för Österrikes nationalhjälte. Trots att marschen vid nyårskonserten spelas med stråkar, har försök att ta bort den från programmet lett till folkstorm, och marschen är numera konserten huvudnummer. Publikens oskick att klappa takten förstör emellertid nöjet för dem som verkligen vill lyssna på marschen. På senare år har den även spelats som slutnummer på Yttre borggården av Livgardets dragontrumpetarkår, men där har en galen polis tagit sig före att anföra publiken i taktklappning. I själva verket innebär ju detta en ringaktning av marschmusiken som något som man inte behöver lyssna på. Man kan föreställa sig hur reaktionen skulle bli om publiken klappade händer under andra konsertnummer än marscher.

Lars C Stolt

Ledare

Ny ordförande presenteras!

På årsmötet valdes Sven Lundberg till ny ordförande i Militärmusiksamfundet efter Jan Thor. 

Han har bland annat gjort sin värnplikt i Livgardets dragonmusikkår och därefter utbildat sig till officer vid Karlberg. 

Läs mer...

 

Om webplatsen



Cookies
Personlig information
Teknisk information
Kontakta webmaster

Kontakt



Styrelsen

Militärmusiksamfundet
Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner
168 30 Bromma

Följ oss på







© Militärmusiksamfundet 2018.