MMS - militärmusiksamfundet
        

BOMBEN AUF ENGELLAND, LILI MARLEEN, STOCKHOLMS PANSARBEF?LSF?RENINGS MARSCH, Norbert Schultze

Tyska arm?ns musikhandbok fr?n 1940 f?rkunnade att den som inte var soldat skulle inte skriva marscher, hur bra musiker han ?n kunde vara. Trots detta var det en tysk teaterdirigent och komposit?r av operetter och filmmusik som blev en av de mest spelade marschkomposit?rerna i Tyskland vid denna tid, n?mligen Norbert Schultze (1911-2002). Han blev ber?md, eller snarare beryktad, som komposit?r av soldat- och propagandas?nger under Tredje rikets dagar.

Norbert Arnold Wilhelm Rickard Schultze f?ddes i Braunschweig den 26 januari 1911. Han studerade musik i K?ln och M?nchen och var en entusiastisk deltagare i studentkabar?er. Mellan 1931 och 1933 var han operadirigent i Heidelberg och Darmstadt, innan han blev produktionschef p? Telefunkens skivbolag i Berlin. Hans opera ?Der schwarze Peter? hade framg?ng, och 1937 l?mnade han Telefunken f?r att bli frilans-komposit?r. Andra v?rldskrigets utbrott 1939 f?r?ndrade hans liv och han placerades p? en nazi-lista ?ver skapande konstn?rer i propagandatj?nst, befriade fr?n milit?rtj?nst. Han fick i uppdrag att skriva musiken till filmen ?Feuertaufe?, som handlade om Luftwaffes operationer i Polen. D? den var f?rdig visades den f?r Hitler, som blev f?rtjust, men den m?ste f? ett annat slut. I detta marscherade tyska trupper in i Warszawa med en musikk?r, som spelade Preussens Gloria. Hitler ville att slutet i st?llet skulle ha udden riktad mot den nya fienden England. Tyska marinen hade sin kampanjs?ng Wir fahren gegen Engelland, och nu skulle Luftwaffe f? sin motsvarighet, som skulle avsluta filmen. Schultze komponerade d?rf?r Bomben auf Engelland till en text av Wilhelm St?ppler.

Schultze komponerade omkring 25 propagandas?nger, varav flera av Goebbels f?rklarades som ?Nationens s?nger?, som inte fick profaneras, utan spelas endast vid ceremoniella tillf?llen. Ett annat stort namn p? detta omr?de var Herms Niel, med vilken Schultze t?vlade, i ett fall till och med bokstavligt: Vorw?rts nach Osten!

Efter kriget st?lldes Schultze inf?r en denazifieringsdomstol. Han ?terupptog dock med viss framg?ng sin karri?r och skrev bland annat musik till musikaler och bosatte sig med tiden p? Mallorca. M?rkligt nog fick han i uppdrag att komponera en marsch f?r en milit?rmusikhistorisk informationsfilm ?t Bundeswehr p? 1960-talet. Resultatet blev Stratosph?renmarsch, men filmen blev aldrig framf?rd p? grund av upphovsr?ttsligt br?k. Schultze avled 2002 i Bad T?lz 91 ?r gammal.

Hans mest k?nda komposition var Lied eines jungen Wachtpostens (Lili Marleen), en vemodig marschvisa, d?r tyska infanteriets taptosignal (som i stort sett ?verensst?mmer med det svenska infanteriets tapto) bildar bakgrund. Den komponerades 1937 p? best?llning av den dansk-tyska s?ngerskan Lale Andersen med text av soldaten Hans Leip (stroferna 1-3 fr?n 1915 och 4-5 fr?n 1937). Lili och Marleen var tv? flickor som levererade varor till den kasern d?r Leip tj?nstgjorde 1915. Lale Andersen sj?ng in den p? grammofonskiva 1938. Den tyska radiostation som 1941 uppr?ttades i Belgrad f?r de tyska ockupationsstyrkorna spelade skivan den 18 augusti, och den blev d?rp? snabbt mycket popul?r i andra v?rldskriget p? b?da sidor, s?rskilt sedan den ?ttonde brittiska arm?n under Montgomery besegrat Rommels trupper vid El Alamein 1942 och som krigsbyte tagit en del grammofonskivor med Lili Marleen. Ett tag var den f?rbjuden av det tyska propagandaministeriet, som ans?g den inte tillr?ckligt tysknationell, men p? grund av dess popularitet h?vdes snart detta f?rbud. Radio Belgrad och - efter ryssarnas er?vring 1944 - dess mobila efterf?ljare anv?nde till och med Lili Marleen som stationssignal. Den ?versattes till m?nga spr?k och spelades ?ven mycket som dansmusik (slowfox). Inte minst f?rknippades s?ngen med den i USA verksamma tyska s?ngerskan och sk?despelerskan Marlene Dietrich (p? engelska stavas f?r ?vrigt s?ngtiteln Lili Marlene).

?ven i Sverige blev den en schlagersucc?, lanserad 1941 av Sven-Olof Sandberg med text av Gunnel Sandberg. En annan svensk som sj?ng den var Ewert Granholm. Till tyskarnas f?rtrytelse betraktade de allierade s?ngen som sin, och den bildade melodi f?r flera brittiska arm?s?nger, t ex The D-day Dodgers, som utgjorde ett svar fr?n Pioneer Corps p? Lady Astors anklagelser i underhuset mot ?ttonde arm?n f?r att den tog det lugnt i Italien, d? den borde k?mpa i Normandie. I Sverige anv?nds den ?ven som melodi till snapsvisan Halvan ?r s? liten.

Lili Marlene anv?nds ?ven som ?regimental slow march? vid Princess Patricia?s Canadian Light Infantry, ett exempel p? er?vrandet av fiendens musik som trof?. Lili Marleens politiska belastning torde v?l d?rmed ha f?rklingat. Att den numera ?r okontroversiell fick f?r ?vrigt sitt uttryck p? premi?rkonserten f?r Arm?ns musikpluton 1992, d? arm?stabschefen, generalmajor Lennart R?nnberg sj?ng den solo. Det faktum att Lili Marleen var den chilenske exdiktatorns Augusto Pinochets favoritmarsch, aktualiserad vid hans frisl?ppande fr?n brittisk husarrest 2000, har v?l dock inte bidragit i belastningsminskande riktning.

En annan av Schultzes kompositioner, Unser Rommel (texten ?Vorw?rts mit unser Rommel? av Wilhelm Brand), var den tyska afrikak?rens ?signaturmelodi?, men fick en anm?rkningsv?rd svensk anknytning. Den beryktade Ulph Hamilton (1920-1965), som bl a enrollerade sig i Waffen-SS, gav efter andra v?rldskriget Sam Rydberg i uppdrag att fr?n en stenkaka med Unser Rommel skriva ut och arrangera Stockholms Pansarbef?lsf?renings marsch. Den spelades sedan in 1953 till f?reningens fem?rsjubileum av Livgardesskvadronens musikk?r under Bertil Driving med en bloddrypande text av Hamilton sj?lv, sjungen av f?reningens k?r. P? andra sidan Badenweiler Marsch. Driving hade tydligen bet?nksamheter inf?r detta inspelningsuppdrag och fr?gade Bo Ancker till r?ds. F?reningen hade sedan problem med betalningen f?r inspelningen. Senare (1990-talet) bytte f?reningen ut Unser Rommel mot Bland kamrater av Sam Rydberg.

Av ?vriga marschs?nger av Schultze kan n?mnas Alle man an Deck! (text: Lach; ur filmen ?U 47 - Kapit?nleutnant Prien?), Das Lied der Panzergrenadiere (text: Robert Seeger), Das Lied der Panzergruppe Kleist (text: Wilhelm St?ppler), Das Lied vom deutschen U-Boot-Mann (text: komp), Marschlied des Deutschen Afrika-Korps (text: Werner Plucker), Nimm uns mit, Kapit?n! /In der Heimat an der Waterkant/ (text: F Grasshof), Panzer rollen in Afrika vor (text: J Hahn-Butry), Das U-Boot-Lied /Heimat, so weit von hier; Vom Kaleu bis zum letzten Mann/ (text: K E Walter; ur filmen ?U 47 - Kapit?nleutnant Prien?), Wir fliegen gegen Engelland och Zwei Panzergrenadiere.

Lars C Stolt

Ledare

Ny ordförande presenteras!

På årsmötet valdes Sven Lundberg till ny ordförande i Militärmusiksamfundet efter Jan Thor. 

Han har bland annat gjort sin värnplikt i Livgardets dragonmusikkår och därefter utbildat sig till officer vid Karlberg. 

Läs mer...

 

Om webplatsen



Cookies
Personlig information
Teknisk information
Kontakta webmaster

Kontakt



Styrelsen

Militärmusiksamfundet
Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner
168 30 Bromma

Följ oss på







© Militärmusiksamfundet 2018.