MMS - militärmusiksamfundet
        

DROTTNING VICTORIAS PRÄSENTIERMARSCH

Den svenska drottning Victoria, Gustaf V:s gemål, var sedan 1908 hedersöverste vid ett tyskt regemente i Stettin: Füsilier-Regiment Königin Viktoria von Schweden (Pommersches) Nr 34. Det svenska kungaparet var inbjudet att 1911 i egenskap av hedersöverstar för var sitt regemente delta i en av kejsar Wilhelm anordnad militärparad eller trupprevy med 40000 man. Under paraden red drottningen under ovationsartade hyllningar framför sitt regemente iförd dess översteuniform, som var försedd med de svenska tre kronorna på epåletterna från den tid Pommern var svenskt. Det preussiska regementet ledde sitt ursprung från det 1722 i Stralsund uppsatta Drottning Ulrika Eleonoras Livregemente, om vilket hjälmörnen och fankravatten erinrade. De jättelika festligheterna avslutades med att de deltagande regementenas musikkårer, sammanlagt 1100 musiker, utförde Grosser Zapfenstreich.

Kungaparet anlände till Stettin ombord på pansarskeppet HMS Oscar II. Då fartyget lade till, spelade drottning Victorias tyska regementes musikkår regementets Präsentiermarsch (motsvarar det svenska begreppet paradmarsch). Musikdirektören vid Stockholms örlogsstation Erik Högberg, som med sin musikkår var kommenderad ombord på pansarskeppet, tyckte att marschen på något egendomligt sätt föreföll honom välbekant. Då Högberg frågade regementets musikdirektör Bils, fick han endast veta att den kallades Svenska marschen och att den spelats alltsedan regementet och Pommern varit svenska. (Detta inträffade alltså 1911 och inte vid ett tidigare kungligt besök i Stettin 1909, som påstås på annat håll.)

På hemresan kallade drottningen på Högberg och uppdrog åt honom att utforska ursprunget till Svenska marschen. Under den kommande tiden grubblade Högberg dag och natt på marschen, utan att komma till någon klarhet. Det blev en fullkomlig mara för honom, och en natt vaknade han plötsligt ur en dröm, där han hört den olycksaliga marschen, och hade klart för sig var han skulle leta efter den. Han steg genast upp och tog fram Fredmans epistlar och bläddrade i dessa. Till sin häpnad återfann han den som Fredmans epistel nr 33 "1:o om fader Movitz' överfart till Djurgården och 2:o om den dygdiga Susanna", numera mest känd som Stolta stad, sångtextens första ord. Han skrev genast av den och skickade den till drottningen på Solliden, som vidarebefordrade den till sitt tyska regemente.

Nu hade emellertid Carl Michael Bellman inte komponerat musiken, utan han anses ha tagit den från en fransk kontradans, som kommit till Sverige under Gustaf III:s dagar. Vid tyska efterforskningar återfanns marschen som nr 1 i en samling svenska marscher åren 1745-1790, och den skulle ha spelats vid det svenska regementet sedan ca 1750 (1815 blev Stralsund preussiskt). Dessa efterforskningar ledde även till att marschen i "Allerhöchste Kabinette-Ordre" av den 30 juni 1911 officiellt fastställdes som paradmarsch för regementet och upptogs i den tyska armémarschsamlingen under nr AM I,92. Över en variant av melodin i epistlarna hänvisas också till Stånddrabantmarschen. Enligt nyare forskningsresultat skulle melodin ha förekommit i arian Regardez ces traits ur operan Le Cadi dupé från 1761 av Monsigny. Epistel nr 33 tillkom 1771. Förmodligen har musiken förekommit som Stånddrabantmarschen, innan Bellman använde den, och denna marsch bildar en länk mellan operaarian och Bellman. Detta hindrar naturligtvis inte att Monsigny kan ha plockat upp melodin från en fransk kontradans.

Erik Högberg arrangerade och introducerade nu Präsentiermarsch des Füsilier-Regiments Königin Victoria von Schweden Nr 34 i Sverige, varvid titeln försvenskades och förenklades till det svensk-tyska HM Drottning Victorias Präsentiermarsch. Den hade emellertid fallit i glömska, då den på mitt förslag väcktes till liv 1971 på skivan Tapto, och den har sedan spelats en hel del parallellt med att sången Stolta stad blivit mycket populär, bl a på skiva 1985 av Arméns musikpluton. I andra arrangemang har den spelats även av musikkåren Tre Kronor, Arméns dragontrumpetarkår och Försvarets trumkår.

Den 28 september 1999 fastställdes den som Försvarsmaktens paradmarsch, dvs som komplement till de tre försvarsgrenarnas paradmarscher. Enligt fastställelseordern kan den användas vid ceremonier där ÖB eller stf ÖB deltager och skall den användas vid ceremonier vid försvarsmaktsgemensamma förband, skolor och centra som saknar egen marsch (dvs vanlig förbandsmarsch!) samt vid ceremonier med honnörsstyrka sammansatt ur flera försvarsgrenar. Vad det förhållandet att ett förband saknar egen marsch har att göra med vilken paradmarsch som skall spelas är oklart. Egen paradmarsch saknar ju samtliga förband sedan 1893. I Sverige spelas ju paradmarsch endast som hyllning till konungen och vid parad för fanan och flaggans hissande och nedhalande. Det är möjligt att man tänkt sig ett utvidgat bruk i likhet med Präsentiermarsch i Tyskland, där denna spelas även vid mottagande av honnörsvakter.

Observera att som marsch skall den, till skillnad mot sångversionen, spelas i ett högt tempo, eftersom man vid paradmarsch (Präsentiermarsch) marscherar med ca 75 steg per minut, dvs med ett steg vid varannan taktdel av musiken.

Denna marsch är ett strålande exempel på militärmusikalisk tradition, ett traditionsband som binder samman stormakttidens Sverige i Pommern, 1700-talets stånddrabanter, Bellmans Stockholm, svenska kungaparets förbindelser med det kejserliga Tyskland i början av 1900-talet, dagens Stockholm och slutligen Sveriges försvarsmakt omkring 2000.

Lars C Stolt

Ledare

Ny ordförande presenteras!

På årsmötet valdes Sven Lundberg till ny ordförande i Militärmusiksamfundet efter Jan Thor. 

Han har bland annat gjort sin värnplikt i Livgardets dragonmusikkår och därefter utbildat sig till officer vid Karlberg. 

Läs mer...

 

Om webplatsen



Cookies
Personlig information
Teknisk information
Kontakta webmaster

Kontakt



Styrelsen

Militärmusiksamfundet
Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner
168 30 Bromma

Följ oss på







© Militärmusiksamfundet 2018.