SCHWEDISCHER REITERSIGNALMARSCH, Theodor Grawert
?nda fram till v?ra dagar har fr?n stadstornet i den lilla staden Delitzsch i Sachsen inte l?ngt fr?n Leipzig stadskapellet varje l?rdag klockan 10 bl?st sju trumpetsignaler (numera via bandspelare). Dessa signaler, kallade de svenska ryttarsignalerna, har bl?sts ?nda sedan 1632 i det trettio?riga kriget. Historien bakom dem ?r f?ljande. De f?rsta dagarna i november 1632 rastade fem svenska kavallerister, dvs en officer, en trumpetare och tre ryttare i Delitzsch p? sin v?g fr?n Stralsund med depescher till Gustaf II Adolf i Bayern. Medan svenskarna fortfarande var kvar i staden, uppenbarade sig en avdelning kejserligt infanteri med tv? kanonspann, som genom en parlament?r kr?vde att staden skulle ge sig. Portarna skall redan ha ?ppnats, d? den svenske officeren beordrade sin trumpetare upp i stadstornet f?r att med st?rsta kraft bl?sa det svenska kavalleriets signaler. Kejsarens trupper, som k?nde igen signalerna fr?n Breitenfeld, trodde d? att svenskt kavalleri l?g f?rlagt i staden och avstod fr?n att inta den och drog sig tillbaka.
Detta ?gde rum en l?rdag vid 10-tiden, och sedan dess har oavbrutet dessa signaler bl?sts fr?n stadstornet varje l?rdag som en g?rd av tacksamhet ?t svenskarna, som s?krade den lutherska l?ran i denna bygd. Olika brev och uppteckningar dokumenterar att dessa signaler bl?sts oavbrutet sedan dess (numera dock fr?n band). S?lunda skriver en Gottfried Krause 1667 till sin hustru "Die Stadtzinkenisten exekutierten heut vom Thurme eine Fanfar Gustav Adolfs zur wundersam Rettung von Delitzsch".
Tv? av de sju signalerna spelades in 1971 av Milit?rmusikk?ren i Uppsala p? skivan "Tapto", den sista inspelning som den svenska milit?rmusiken gjorde innan den ?vergick till den civila statens regionmusik.
Theodor Grawert (1858-1927) f?ddes i Zellin, Neumark, studerade f?r Kotek och J G Grimm och blev 1883 Stabshoboist (dvs kapellm?stare) vid Infanterie-Regiment Nr 13 i M?nster i Westfalen. Han blev som preussisk K?niglicher Musikdirektor 1905 l?rare, senare professor, vid Kungl Musikh?gskolan i Berlin. S?som Armeemusikinspizient 1906-24 utvecklade han en fruktbar verksamhet. Som 1. Armeemusikinspizient hade han fr?n 1908 Oscar Hackenberger som 2. Armeemusikinspizient, vilken skulle komma att eftertr?da honom. Grawert gjorde sig k?nd som en skicklig arrang?r av klassikerna. Hans marscher var inga originalkompositioner, utan motiv- eller arrangemangsmarscher, s?som exempelvis Wilhelmus von Nassauen (Marsch ?ber altniederl?ndische Kriegslieder), som han skrev p? kejserlig order, och Schwedischer Reitersignalmarsch. Han dog i Berlin.
Grawert komponerade Schwedischer Reitersignalmarsch under anv?ndande av de svenska ryttarsignalerna i Delitzsch och den svenska nationalhymnen, dvs kungss?ngen. Den uruppf?rdes den 8 januari 1910 i en stor konsert med Berlinfilharmonin och r?nte d? stormande bifall. Dr Bitthorn, kyrkoherde i Andreasf?rsamlingen i Berlin, skrev "Komposit?ren har m?sterligt f?rst?tt att p? ett effektfullt s?tt i sin marsch utnyttja de gamla m?rgfyllda ryttarsignalerna och den h?gtidliga svenska nationalhymnen och bringa ryttaren Gustaf Adolfs friska, modiga och segerglada anda till ett kraftfullt och h?nf?rande uttryck". signaler bl?sts fr?n stadstornet varje l?rdag som en g?rd av tacksamhet ?t svenskarna, som s?krade den lutherska l?ran i denna bygd. Olika brev och uppteckningar dokumenterar att dessa signaler bl?sts oavbrutet sedan dess (numera dock fr?n band). S?lunda skriver en Gottfried Krause 1667 till sin hustru "Die Stadtzinkenisten exekutierten heut vom Thurme eine Fanfar Gustav Adolfs zur wundersam Rettung von Delitzsch".
Tv? av de sju signalerna spelades in 1971 av Milit?rmusikk?ren i Uppsala p? skivan "Tapto", den sista inspelning som den svenska milit?rmusiken gjorde innan den ?vergick till den civila statens regionmusik.
Titeln "Svensk ryttarsignalmarsch" ?r felaktig, s?tillvida som marschen inte ?r svensk. Den ?r ett exempel p? det spr?kfel som kallas f?rledsbest?mning, och "svensk" ?r allts? best?mning till f?rleden "ryttarsignal" och inte till "marsch". Men d? materialet till stora delar ?r svenskt, kan kanske marschen ?nd? i viss m?n betecknas som svensk. Man tar nog inte helt fel, om man antar att Grawert vid namngivningen inspirerats av Schwedischer Reitermarsch (dvs Finska rytteriets marsch), som d? var synnerligen popul?r i Tyskland. Grawerts marsch har inte varit ?verdrivet popul?r i Sverige, men den har dock spelats, t ex av Kungl Skaraborgs regementes musikk?r.
Lars C Stolt
Om webplatsenCookies Personlig information Teknisk information Kontakta webmaster |
KontaktStyrelsen Militärmusiksamfundet Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner 168 30 Bromma |
Följ oss på |