I GEV?R!, GENERAL CEDERSCHI?LD, I SOMMARSTADEN, Per Grundstr?m
D? man t?nker p? svensk milit?rmusik under f?rra h?lften av 1900-talet framst?r Per Grundstr?m (1886-1975) i ett f?rklarat skimmer. Som Svea livgardes legendariske musikdirekt?r under dess storhetstid betraktades han allm?nt som milit?rmusikens fr?mste musikledare, och dessutom komponerade han marscher av h?gsta klass. D? Milit?rmusiksamfundet grundades 1965 var det sj?lvklart att den som betytt s? mycket f?r svensk milit?rmusik som Per Grundstr?m skulle kallas till hedersledamot, n?got som han med st?rsta intresse accepterade. Det var verkliga h?gtidsstunder d? vi i samfundet fick lyssna till hans med humor och l?tt ironi framf?rda minnen.
Per Grundstr?ms mest k?nda marsch ?r General Cederschi?ld, som h?r till praktblomstren i den svenska marschfloran. Den skrevs 1936 med titeln ?verste Cederschi?ld, till?gnad chefen f?r Kronprinsens stab och den nye sekundchefen f?r Svea livgarde, ?verste Hugo Cederschi?ld. D? ?Tattarhugo?, som malisen kallade honom, ?ret d?rp? blev generalmajor, titel?ndrades marschen till General Cederschi?ld. Efter uruppf?randet p? Skansen l?r Hjalmar Meissner, fd musikdirekt?r vid Kalmar regemente, ha tyckt att den var ett bra marschpotpurri - elakt sagt av en kollega, som sj?lv inte lyckats i genren. Det ber?ttas emellertid att vissa tong?ngar i marschen, som p?minner om Under dubbel?rnen, fick ett par musikunderofficerare i musikk?ren att spela Grundstr?m ett spratt. Han marscherade stundom med musikk?ren under marschen till slottet, och de tv? kumpanerna, som hade ledande st?mmor, hade kommit ?verens om att till synes of?rhappandes halka ?ver p? den ?sterrikiska marschen. De urs?ktade sig sedan inf?r musikdirekt?ren med att det var l?tt gjort med huvudet fullt av marscher. Marschen var 1954-94 H?rn?sands kustartillerik?rs (fr?n 1962 -regementes) marsch. Regementet (KA 5) lades ned 1994 och ersattes av Norrlandskustens marinkommando, som ?vertog marschen. Numera ?r den H?rn?sandsgruppens marsch. Ur marschen h?mtades 1987 igenk?nningssignalen f?r KA 5 av Per-Anders Erixon.
Grundstr?ms f?rsta marsch var I gev?r!. Den skrev han 1904 som 18-?rig musikfurir under intryck av detta gev?rsrop fr?n gev?rsposten f?r uppst?llning av h?gvaktsstyrkan p? Kungl Slottet. Trots sin h?ga kvalit? var marschen ledig, d? den 1958 antogs som Norrlands signalbataljons marsch. Efter att f?rbandet 1987-94 varit regemente och d?refter k?r, upph?rde det 2000 som sj?lvst?ndigt f?rband f?r att ing? som bataljon i Norrbottens regemente.
Marschen I sommarstaden skrevs till utst?llningen i Halmstad 1912. Ett halvsekel senare kom den mera allm?nt att tas upp p? repertoaren i och med att den blev signaturmelodi i en serie med musikk?rskonserter p? Skansen och titeln d?rmed kom att ?ven avse Stockholm. Fr?n omkring 1965 har den mycket spelats som Hallands regementes defileringsmarsch, och p? de taptof?rest?llningar som ?gde rum i G?teborg p? 1970-talet spelades den som Gothenburg Tattoo March. Den fastst?lldes 1973 ?ven som Flygvapnets Halmstadsskolors marsch, men efter protester fr?n Hallands regemente (nedlagt 2000) byttes marschen 1991 ut mot Svensk entr?marsch av Claes S?derlund. Emellertid var denna ursprungligen till?gnad Ing 2, varf?r f?r?ndringen kan diskuteras.
Per Gustaf Adolf Grundstr?m f?ddes den 18 juli 1886 i Svea livgardes f?rsamling i Stockholm som son till en fanjunkare. Tretton ?r gammal anst?lldes han 1899 som musikelev vid Svea livgarde under musikdirekt?ren Johan Kjellberg. Hans instrument blev klarinett. Vid Musikkonservatoriet studerade han bl a violin f?r Johan Lindberg och kontrapunkt f?r Ernst Ellberg och avlade redan 1906 milit?r musikdirekt?rsexamen. I och med detta befordrades han fr?n musikfurir till musiksergeant av 2 kl.
Av den nyutn?mnde chefen f?r Hallands regemente, ?verste Emil M?rcke blev Grundstr?m 1909 tillfr?gad om han kunde t?nka sig att ?verta ledningen av dennes musikk?r, som var ganska nedg?ngen. Dess f?rre musikdirekt?r, Lars Zetterqvist, hade f?rmodligen inte lagt ned tillr?cklig tid p? musikk?ren, d? han f?renade flera tj?nster, vilket var vanligt p? den tiden. Den sista dagen p? ?ret 1909 blev Grundstr?m musikanf?rare med fanjunkares grad vid Hallands regemente i Halmstad. F?rst 1912 blev han utn?mnd till musikunderl?jtnant.
F?rutom regementsmusikk?ren ?gnade sig Grundstr?m under sina ?r i Halmstad ?t att dirigera mansk?rs?ngsf?reningarna Halmstads S?ngarf?rbund och Harplinge Hembygdsk?r. I Hallands L?ns S?ngarf?rbund var han f?rste l?nsf?rbundsdirigent och hedersledamot och hedersdirigent i samma f?rbund. Han var med och stiftade Halmstads Orkesterf?rening och var dess dirigent 1916-26. Till musikdirekt?r med l?jtnants tj?nstest?llning befordrades han 1920. I Halmstad tr?ffande han ?ven sin blivande hustru Helga H?gfeldt, med vilken han gifte sig 1911.
D? musikdirekt?rsbefattningen vid Svea livgarde blev ledig 1926 efter Emil Hessler, s?kte och fick Grundstr?m den. ?ret d?rp? fick han kaptens tj?nstest?llning. Fram till sin pensionering 1944 ledde han Svea livgardes musikk?r. Grundstr?m var en str?ng och stundom barsk ledare, som lockade fram det b?sta av varje musiker. Under hans ledarskap gl?nste och gnistrade det om Svea livgardes musikk?r. Musiker vittnar om hur hans ?verl?pp krusades, d? han s?rskilt f?ngades av ett musikstycke.
Mellan 1936 och 1944 var Grundstr?m dessutom r?dgivare ?t chefen f?r arm?n i milit?rmusikfr?gor och inspekt?r f?r arm?musiken. Han satt ?ven som ledamot, sakkunnig och ordf?rande i skilda utredningar och kommitt?er r?rande milit?rmusik. Grundstr?ms ?sikter om den svenska milit?rmusiken framg?r av det minnestal han h?ll vid Svenska Milit?rmusikdirekt?rsf?reningens 50-?rsjubileum 1968, i vilket han som ?Elaka herrn? granskade densamma. Talet ?terges i Marschnytt 131.
Efter pensioneringen ledde han Stockholmspolisens musikk?r 1944-64. ?nda fr?n 1928 till 1964 var han l?rare i instrumentalmusik vid Stockholms folkskolor. G?stdirigent var han vid Stockholms Konsertf?rening, G?teborgs Symfoniorkester, Malm? Konserthusstiftelses symfoniorkester och J?nk?pings Orkesterf?rening. Han gjorde en l?ng rad grammofoninspelningar med Svea livgardes och Stockholmspolisens musikk?rer.
Han blev associ? av Musikaliska akademien 1932, ledamot 1971, och hedersledamot av Milit?rmusiksamfundet 1966. Han var riddare av Nordstj?rneorden, Vasaorden, f?rsta klass, Belgiska Leopoldsorden med sv?rd och Spanska Milit?rf?rtj?nstorden, vita korset, officer av Lettiska Tre stj?rnors orden samt innehavare av Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-?rsdagen, SOR:s f?rtj?nstecken, Musikaliska akademiens jetong och Milit?rmusiksamfundets f?rtj?nstmedalj Pro musica militare i guld. Per Grundstr?m avled den 25 april 1975 i Stockholm.
Som marschkomposit?r var Grundstr?m en av de fr?mste i Sverige om ?n inte kvantiativt s? kvalitativt. Hans 20-tal marscher, inklusive de ovan behandlade, ?r av h?g kvalit? och man kan bara beklaga att han inte komponerade under den sista delen av sitt liv. Vi i Milit?rmusiksamfundets styrelse var bjudna p? middag hos Per Grundstr?m under senare delen av 1960-talet, och jag erinrar mig hur hustrun Helga tyckte att han skulle komponera och fr?n vinden plocka fram d?r f?rvarade alster.
F?rutom I gev?r! efterl?mnade han fr?n sin f?rsta tid vid Svea livgarde Bev?ringsliv, Souvenir och Impromptu. Bev?ringsliv bygger p? de hornsignaler som en bev?ring vid Svea livgarde hade att r?tta sig efter vid seklets b?rjan. De uppfordrande tonerna av signalen Uppst?llning inleder marschen, som i ?vrigt inneh?ller Inryckning, Svea livgardes igenk?nningssignal, s?v?l den gamla som den nya (den nya inleder trion; bytet av signal skedde vid denna tid), och slutligen Tropp.
Historien bakom marschen Souvenir ?r f?ljande. Fabrik?r Olof Hult p? Essingen var en stor milit?rmusikv?n, och hans v?nner bland musikunderofficerarna vid Svea livgarde brukade uppvakta honom med musik. Per Grundstr?m ber?ttade att han trots sin ungdom fick vara med och spela klarinett f?r fabrik?ren, vars gener?sa traktering ?ven kom den unge musikfuriren till del. Som tack komponerade han marschen Lefve Olof! eller Olof-marsch, daterad Olofdagen 1906. Senare fick marschen namnet Souvenir d?Essingen (Minne av Essingen) eller r?tt och sl?tt Souvenir. Till?ggas kan att fabrik?rens hustru redan ?ret f?re f?tt en marsch av Grundstr?ms kamrat i musikk?ren Otto ?stman. Marschen Impromptu (av latin ?i beredskap?) skrevs 1907.
F?rutom I sommarstaden skrev Grundstr?m under tiden i Halmstad Kometen, som fick sin titel av Halleys komet, som v?ren 1910 passerade i n?rheten av solen och v?ckte stor uppm?rksamhet p? jorden. Hallands regemente firade 1924 sitt 300-?rsjubileum, och Grundstr?m komponerade till detta en festmarsch, kallad 300-?rsdagen. D? denna spelats vid andra evenemang har den i regel haft den mera allm?nna titeln Festmarsch.
En tyv?rr s?llan spelad marsch av Grundstr?m ?r Till strid!, en fanfarmarsch med pukor och fyra fanfartrumpeter, f?rmodligen tillkommen under Halmstad-tiden.
En annan marsch hade ursprungstiteln Milit?rmarsch, men ?r mera k?nd under namnet Takt och ton, en titel den fick i samband med att den utgavs i tryck 1947. Den fick tredje pris i t?vlingen om marsch f?r I 6 1945 och antogs 1949 som Lule? luftv?rnsk?rs marsch. Fr?n 1975 var f?rbandsnamnet Lule? luftv?rnsregemente och fr?n 1994 Norrlands luftv?rnsk?r, och 2000 upph?rde det som sj?lvst?ndigt f?rband f?r att ing? som Norrlands luftv?rnsbataljon i Norrbottens regemente.
Grundstr?ms sista marsch ?r den utomordentliga Svensk polismarsch, som han skrev inf?r Stockholmspolisens musikk?rs 25-?rsjubileum 1962. Avsikten var att f? fram en s?rskild polismarsch. Valet stod mellan Kometen, I sommarstaden och denna nykomponerade marsch, och det blev sistn?mnda som valdes till Svensk polismarsch och kom ut p? skiva. De andra tv? spelades in vid samma tillf?lle, men gavs ut f?rst senare med titlarna Marsch nr 1 respektive nr 2, d? de verkliga titlarna inte anv?nts vid uttagningen och inspelningen. Namnet Svensk polismarsch g?r tyv?rr att denna fina marsch inte blir s? mycket spelad som den musikaliskt f?rtj?nar. Det v?ckte emellertid en viss uppm?rksamhet, d? l?nspolism?staren i Stockholms l?n Sven-?ke Hj?lmroth p? en middag 1993 hos kommendanten i Stockholm general G?ran De Geer hedrades med Svensk polismarsch, men var helt of?rst?ende och hade ingen aning om vad som spelades. I ?rlighetens namn ?r nog detta f?rh?llande inte ovanligt, och inte ens m?ngen marschhonor?r k?nner till sin egen marsch.
En annan tidig marsch av Grundstr?m som tyv?rr fallit i gl?mska och inte kunnat ?terfinnas ?r Exercismarsch. Slutligen b?r n?mnas de sex skolmarscher Grundstr?m skrev som musikl?rare vid Stockholms folkskolor, n?mligen Examensmarsch, Idrottslov, Med fart och kl?m, Med klingande spel, Utflyktsmarsch och Festmarsch (ej att f?rv?xla med ovann?mnda Festmarsch). Det ?r nog m?nga som minns dessa marscher fr?n sin skoltid, d? de spelade med i d?tidens talrika skolmusikk?rer, som offrats f?r v?r tids musiksmak och v?rderingar hos de styrande p? omr?det.
Lars C Stolt
Om webplatsenCookies Personlig information Teknisk information Kontakta webmaster |
KontaktStyrelsen Militärmusiksamfundet Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner 168 30 Bromma |
Följ oss på |