MMS - militärmusiksamfundet
        

FREI WEG! & ADMIRAL STOSCH (Kungl Kronobergs regementes marsch), Carl Latann

En av de mest berömda tyska marinmarscherna är Frei weg! (Ur vägen!). Den är också en av de äldsta 6/8-marscherna av militär karaktär. Den har stått sig i över ett sekel med sin intressanta ornamentik och stora dynamik. Märkligt nog har den aldrig antagits av något marinförband. I den kejsartyska armén var den däremot ”Parademarsch” (regementsmarsch) vid 10. Sächsisches Infanterie-Regiment Nr 134 i Plauen, Sachsen, och i Reichswehr efter första världskriget vid 11. (Sächsisches) Infanterie-Regiment, I. Bataillon, i Freiberg, Sachsen. Eftersom marschen går i 6/8-takt lämpar den sig också som galoppmarsch, och som sådan användes den vid 4. Bayerisches Feldartillerie-regiment König i Augsburg och vid Kurmärkisches Dragoner-Regiment Nr 14 i Colmar i den kejsartyska armén och i 9. (Preussisches) Reiter-Regiment i Fürstenwalde an der Spree i Reichswehr. Den togs upp i den tyska Heeresmarsch-samlingen 1933 under nummer HM II,137.

Kompositören Carl Latann (1840-1888) föddes i Klein-Leinungen i Thüringen den 28 juli 1840. Efter utbildning i en kommunal musikskola blev han militärmusiker. Sedan han lett ett mindre sjögående kapell, avancerade han till kapellmästare (Stabsoboist) 1872 för en nyuppsatt musikkår vid II. Matrosendivision i Wilhelmshaven som en av de första marinkapellmästarna. Han gjorde många framgångsrika turnéer med musikkåren, som hade en ren infanteribesättning på 32 man. I Berlin förverkligade han varje kapellmästares dröm att spela för kejsaren. Han gjorde sig emellertid impopulär genom protester mot musikkårens nedskärning 1878 och försök till civilanställning och blev 1884 avskedad, varpå han blev kapellmästare vid en milismusikkår i Nijmegen, Holland, numera känd för sin årliga fyradagsmarsch. Ett par försök att starta en musikskola misslyckades. Strax före sin förtida död övertog han ledningen för stadsmusikkåren i Bad Freienwalde nära Berlin. Han dog den 15 oktober 1888 i Freienwalde.

Sveriges kanske mest kända och omtyckta marsch är Kungl Kronobergs regementes marsch. Den komponerades 1874 som Latanns opus 140 till invigningen av en konsertsal i Wilhelmshafen: Kejsarsalen. Ursprungstiteln var Eröffnungsmarsch, men den är känd under titeln Admiral Stosch efter kejsartyska amiralitetets förste chef. Albrecht von Stosch blev chef för amiralitetet 1871 med statsministers titel och blev amiral à la suite 1875. Därefter har marschen titeländrats och förlagts. Redan omkring 1880 blev den Kronobergs regementes marsch, och den som framförallt lanserade den var regementets musikdirektör 1881-93 Wilhelm Åström (jmf marschporträtt 246), och han till och med tillskrevs marschen. År 1992 förlorade marschen tyvärr sin huvudman, då regementet drogs in. Emellertid förde Växjö försvarsområde, Fo 16, Kronobergs regementes namn och traditioner vidare, däribland marschen, tills även detta drogs in 1997. Därefter är den Kronobergsgruppens marsch.

Intressant är huvudtemat i trion, som i Sverige återfinnes i vårvisan ”Hör hur västanvinden susar” av August Lundh (1838-1916), musiklärare vid olika Stockholmsskolor och organist i Tyska kyrkan. (Lundh komponerade mycken musik, och i detta sammanhang kan nämnas Kraftska skolans paradmarsch.) I vår tid har temat vandrat vidare till Ulf Lundells ”Öppna landskap” och kan även spåras i Norrbottens flygflottiljs marsch. Emellertid var inte Latann eller Lundh de första som använde detta tema. Det förekommer nämligen som melodi till den tyske skalden Ludwig Uhlands ”Schäfers Sonntagslied”, som skrevs sedan Uhland gjort bekantskap med en tysk folkvisesamling omkring 1805, varför melodin troligen är folklig. Marschen slutar med ett citat ur koralen ”Dies ist der Tag des Herrn” av Peter Cornelius. Latann skrev själv en text till trion. Sedan 1940-talet sjungs vid Kronobergs regemente en text till marschen i dess helhet (se kapitlet Marscher med sång).

Latann komponerade över 250 verk: förutom uvertyrer, romanser och danser en rad fina marscher, förutom Frei weg! och Admiral Stosch sådana marscher som Leicht zu Fuss, Avant-garde, Jubelfest, Vorwärtz immer - rückwärtz nimmer, Frisch auf, Anker auf, Sachsengruss och Soldaten kommen! Hans kompositioner anses visa inflytande från kulturen i Thüringen med dess huvudstad Weimar med sådana personligheter som Cranach, Bach, Goethe, Schiller och Liszt. En efterträdare på marschområdet i Thüringen var den berömde Blankenburg.

Det märkliga är att av Latann spelas numera endast tre marscher, och dessa i var sitt land: i hans hemland är det Frei weg!, i Britannien Leicht zu Fuss (under titeln Light of foot), regementsmarsch för The Royal Hussars (Prince of Wales’s Own), och i Sverige Admiral Stosch som Kungl Kronobergs regementes marsch. Det faktum att tre skilda marscher av samme kompositör spelas i stort sett endast i var sitt av tre länder kan kanske inbjuda till vissa reflektioner över smak och preferenser rörande marschmusik i respektive länder.

Lars C Stolt

Ledare

Ny ordförande presenteras!

På årsmötet valdes Sven Lundberg till ny ordförande i Militärmusiksamfundet efter Jan Thor. 

Han har bland annat gjort sin värnplikt i Livgardets dragonmusikkår och därefter utbildat sig till officer vid Karlberg. 

Läs mer...

 

Om webplatsen



Cookies
Personlig information
Teknisk information
Kontakta webmaster

Kontakt



Styrelsen

Militärmusiksamfundet
Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner
168 30 Bromma

Följ oss på







© Militärmusiksamfundet 2018.