MMS - militärmusiksamfundet
        

ENGELBREKTSMARSCHEN av Jacob Niclas Ahlström

En förr mycket populär marsch, som numera tycks ha fallit i glömska är Engelbrektsmarschen. Den ingick i det historiska skådespelet "Engelbrekt och hans dalkarlar" i fem akter av August Blanche med kupletter, körer, melodram och marscher. Skådespelet handlade om allmogeledaren och rikshövitsmannen Engelbrekt Engelbrektsson (ca 1390-1436), som hyllades som nationalhjälte i Engelbrektsvisan från 1470-talet, vars sista åtta strofer bildar Biskop Thomas frihetssång. En verklig kult av frihetshjälten Engelbrekt uppstod sedan visan publicerats 1828. Som ett led i denna Englbrekts-kult uppfördes Blanches skådespel ffg på Kungl Teatern 1846. Från detta skådespel är numera endast Engelbrektsmarschen känd. Texten "Tågom fram uti striden för fädernesland" är av Blanche. Höjdpunkten på den utdragna hyllningen av Engelbrekt inträffade på 1930-talet med minnesfester, framförallt ett stort Engelbrektsjubileum i Dalarna midsommardagen 1934 med högtidstal av kronprinsen.

Av gamla program och journalfilmer framgår att Engelbrektsmarschen förr var mycket vanlig vid nationella fester och manifestationer, men nu tycks ha förlorat sin ställning till förmån för t ex den sk "Marcia Carolus Rex". Under minnesfesterna vid riksdagens 500-årsjubileum 1935 förekom givetvis Engelbrektsmarschen. Sålunda spelades den av K 1:s musikkår vid riksdagens festmiddag på Grand Hotell den 28 maj mellan "Marcia Carolus Rex" och Stenhammars "Sverige". Då Engelbrektsstatyn vid Stockholms stadshus invigdes på Engelbrektsdagen den 27 april 1932 spelades bl a Engelbrektsmarschen, givetvis av Engelbrekts folkskolas gossorkester under H Isaksson. Marschens numera minskade förekomst kan möjligen hänga samman med försvinnandet av folkskolornas musikkårer på 1960-talet, vilka hade marschen i sin repertoar. Den senaste inspelning som existerar torde vara den som Svea livgardes musikkår gjorde 1942 på HMV X 6767 .

Genom att melodin är lättsjungen har den använts till såväl militära marschvisor som folkrörelsesånger och civila sällskapssånger. Ett exempel är Kronobergs regementes beväringsvisa från Kronobergshed 1905-06 med text av Hjalmar Snygg. Vid ungefär samma tid användes melodin av K G Ossiannilsson till Ungdomsmarsch, som blev det nya proletariatets kampsång. Den var sång för det första socialdemokratiska ungdomsförbundet, men sedan Ossiannilsson, som tillhörde förbundets ledning, lämnat arbetarrörelsen och blivit tyskvän och beundrare av Bismarck, kom sången i onåd och försvann från Tidens sångbok. De svenska nazisterna använde sedan Engelbrektsmarschen med en text med samma inledning som Ossiannilssons text: "Fram i arbetets här och fram i ungdomens led".

På grund av att Engelbrektsmarschen varit så berömd och allmänt spridd i vida kretsar, torde emellertid dess politiska belastning knappast ha påverkat dess användning nämnvärt. Dess popularitet under mellankrigstiden belyses även av att den antogs som Stockholms landstormsförbunds marsch, och sedan Hemvärnet kommit till 1940, fick den bilda melodi till Hemvärnssången ("För vårt hem, för vår bygd, för vårt fädernesland"). Nykterhetsrörelsen har dessutom använt musiken i åtminstone fem sånger.

Marschens kompositör Jacob Niclas Ahlström (1805-1857) var en produktiv och populär kompositör och teaterkapellmästare, men även från 1847 musikdirektör vid Kongl Andra livgardet, där han efterträddes av den kände Frans Sjöberg. Ahlström komponerade bl a orkesterverk, en vokalsymfoni, kammarmusik, två operor och musik till 98 skådespel och ca300 entréakter. Till Carl XIV Johans begravning 1844 skrev han en sorgmarsch och som musikdirektör vid I 2 komponerade han även flera marscher, bl a en marsch tillägnad Svea livgardes musikkår och temata på grundval av paradmarschen för trumma. Ahlström gav även ut folkmusik och var den som 1845 ffg publicerade "Du gamla, du friska" i ord och musik. Han blev ledamot av Musikaliska akademien fjorton dagar innan han dog.

J M Rosén skriver i "Några minnesblad" om Ahlströms första tid i Uppsala: "Ensidig var dock A. icke, tog intryck af allt skönt utan fördom och hörde ej till dem, som först försiktigtvis titta efter på titelbladet kompositörens namn, för att veta hvad de skola döma." Om tiden efter Uppsalaåren skriver Rosén: "Hans lynne hade äfven blivit förstämdt, och knappast skulle de, som känt A. i Uppsala och kände honom i Stockholm, ha trott att det var 'samma människa'. En aktningsvärd bana gjorde han i alla fall, men mera solbeglänst hade den kunnat blifva, om han hållit hvad han i Uppsala syntes lofva: att öfvergifva fader och moder och blifva när konsten. I Uppsala var nämligen A. konstnär, i Stockholm 'handtverkare'."

Lars C Stolt

Ledare

Ny ordförande presenteras!

På årsmötet valdes Sven Lundberg till ny ordförande i Militärmusiksamfundet efter Jan Thor. 

Han har bland annat gjort sin värnplikt i Livgardets dragonmusikkår och därefter utbildat sig till officer vid Karlberg. 

Läs mer...

 

Om webplatsen



Cookies
Personlig information
Teknisk information
Kontakta webmaster

Kontakt



Styrelsen

Militärmusiksamfundet
Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner
168 30 Bromma

Följ oss på







© Militärmusiksamfundet 2018.