STRIDSSIGNALER, DRAGONMARSCH & MARSCH TILL LIVREGEMENTETS DRAGONER, Prins Gustaf
Den musikaliska ådran i ätten Bernadotte kommer främst till uttryck hos konung Oscar I och hans son Gustaf, kallad "Sångarprinsen". Bägge gjorde en hel del nedslag i militärmusiken, men frågan är om inte prins Gustafs är de mest bestående.
Prins Frans Gustaf Oscar, Sveriges och Norges arvfurste, hertig av Uppland föddes den 18 juni 1827 på Haga slott i Solna som andre son till kronprins Oscar, sedermera kung Oscar I, och Josephina, prinsessa av Leuchtenberg. Han studerade vid universiteten i Uppsala och Kristiania samt inskrevs i armén, där han blev överste 1850 i Livregementets dragoner, fd Upplands ryttare. Hans begåvning låg huvudsakligen på det musikaliska området, och han studerade harmonilära och komposition för Adolf Fredrik Lindblad, vars stilideal han säges ha varit trogen som kompositör. Åren 1843-51 komponerade han solosånger, flerstämmiga sånger, manskvartetter och ett tjugotal marscher, "i vilka oftast ett romantiskt vekt och drömmande lynne kommer till uttryck". Han dog den 24 september 1852 i Kristiania.
Då krig utbröt 1848 mellan Danmark och Tyskland angående Schleswig-Holstein, sammandrogs en svensk-norsk här på 20 000 man i Skåne under Oscar I. I härlägret vistades även hans söner, däribland prins Gustaf. Kungen och prinsarna hade färdats till Skåne på ångfartyget Gylfe. En mindre kontingent av hären skickades över till Fyn, där den mottogs med blomsterkastning och hurrarop. Under intryck av den entusiastiska stämning som detta krig väckte i dessa skandinavismens dagar skrev prinsen marschen Stridssignaler, som han tillägnade Skånska husarregementet, som var förlagt till Herrevads Kloster. Marschen bygger på ett antal kavallerisignaler, som skvadronstrumpetarna hade att på signaltrumpet i Ess blåsa i hästens alla gångarter upp till karriär så, att alla förbandets ryttare uppfattade innebörden av respektive signal. Marschen inleds med signalen Till häst!, och andra delen av marschen innehåller signalerna Sträck trav!, Marsch-marsch! och Trava marsch! Trion inleds med Betäck flanken! och upptar i övrigt signalerna Marsch!, Sträck galopp marsch! och Attackera! Marschen blev sedan antagen som Kungl Skånska husarregementets galoppmarsch.
Bland prinsens första kompositioner var en marsch som var tillägnad prinsens eget regemente: Dragonmarsch, tillägnad Upplands dragoner. Den komponerades redan 1843, då han endast var sexton år och skrevs in i Livregementets dragoners rulla. Regementets sekundchef beställde nämligen en marsch av honom. Den blev under de kommande åren regementets populäraste marsch, men skall ha förkommit efter hans död och ingen visste var den fanns. Då hände emellertid det märkliga: när Livregementets dragoner (K2) bestred sin sista högvakt den 7 oktober 1927 före sammanslagningen med Livgardet till häst (K1), spelades "en sprittande marsch som man förut ej hört". Det var prins Gustafs Dragonmarsch. Några veckor tidigare hade den hittats i regementets musikalier av musikdirektör Eric Carell, som inför sammanslagningen inventerat notarkivet. Inflätad i marschen återfinnes regementets igenkänningssignal, som ursprungligen är en fransk signal, som Auber upptagit i de första takterna av sin opera "Fra diavolo". Denna intressanta historia gjorde att jag föreslog marschen till inspelning på LP-skivan "Tapto" 1971.
Märkligt nog är Dragonmarsch minus den inlagda igenkänningssignalen identisk med den i handskrivna noter förekommande Lagom-Marsch Comp. af H K Höghet Prins Gustaf för Svea Lifgardet Jan. 1847. Då marschen finns i Herman Nordströms arrangemang i nya K1:s notarkiv, har det hävdats att det skulle ha varit han som ursprungligen gjorde denna adaption av marschen. Hela historien om Carells återupptäckt skulle alltså vara fejkad. Mot detta talar det faktum att Nordström var musikdirektör vid K1 och inte K2 och blev musikdirektör vid det nya gemensamma K1 1928. Möjligheten finns emellertid att adaptionen gjordes långt tidigare, kanske redan på prinsens tid. För övrigt var prins Gustaf inte främmande för att använda en och samma komposition för skilda syften. Hans mest kända komposition Studentsången ("Sjung om studentens lyckliga dag", vilket är ursprunglig textversion, ej "Sjungom"), som publicerades 1851 med titeln Marsch, förekom sålunda även med titeln Marsch till chefen för Jönköpings regemente. Opusförteckningen i Vivi Horns bok tar upp tre kompositioner för dragonerna år 1843, nämligen, förutom ovan angivna Dragonmarsch, Dragonvisa (även den upptäckt av Eric Carell i K 2:s musikalier) och Marsch till Livregementets dragoner. Den sistnämnda, som förvillande nog även kallas "Dragonmarsch", är utgiven i samma pianonotssamling som Stridssignaler och är inspelad på CD:n "Musique Royale". Den fastställdes 1996 som marsch för Försvarets underrättelseskola, från 2000 är den Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrums marsch. Att denna senare skulle vara identisk med den Dragonmarsch som återupptäcktes 1927 motsäges av att den ju var utgiven i den angivna pianonotsamlingen och därför inte behövde "återupptäckas". Full klarhet på denna punkt lär vi väl aldrig få, om det inte dyker upp ett äldre arrangemang än Nordströms.
Intressant är att prins Gustaf i sin dagbok noterade när han komponerade t ex en marsch och omständigheterna däromkring. En annan notering i dagboken från 1843, då han själv gjorde fyra kompositioner, är av värde från marschhistorisk synpunkt. Sålunda anges att på aftonen den 27 januari "började Pappa compositionen af en ny marche" åt Svea livgarde (1842 hade Oscar komponerat en tidigare marsch för samma regemente). Den nya marschen spelades vid sommarens militärläger med över 12 000 man på Ladugårdsgärde. Enligt instruktionen skulle landets alla "fältmusikanter, nummerspel och trumslagare" sluta upp vid lägret. Sammanlagt fanns där 598 musikanter och musikdirektören Frans Preumayr behövde en rad underdirigenter för att genomföra spelningen. Denna marsch är känd och bevarad, men det skall alltså finnas även en annan marsch av Oscar I från 1842 för Svea livgarde.
Av prins Gustafs övriga marscher kan nämnas Till Andra livgardet (1843), Till Andra livgrenadjärregementet (1846), Militärrast, till Andra livgardet (1848) och Sorgmarsch comp. vid en minnesfest i Frimurarelogen 1849, samtliga i ovan angivna pianonotssamling. Militärrast föranleddes av att prins Gustaf i maj 1848 hade deltagit i en officersexercis på Andra livgardet. För fullständighetens skull kan även nämnas den melodiösa romansen I rosens doft ur operan "Hvita Frun på Drottningholm". Den förekommer nämligen som marsch i J V Hamms album "Kissinger Bad-Saison. Beliebte Märsche".
Hans första marsch skrev han redan 10 år gammal: För Sveriges land vi nu draga, gjord efter mönster av Marseljäsen. Till farfars, Carl XIV Johans, begravning den 26 april 1844 skrev han en Sorgmarsch, som spelades av Andra livgardets musikkår. Debardeurmarsch gjorde han 1847 till minne av en kostymbal. Till kronprins Carls förmälning med prinsessan Louis av Nederländerna den 19 juni 1850 skrev han en Paradmarsch, som utfördes av Svea livgardes musikkår. (I nutid framfördes den i en konsert i Slottskyrkan den 14 december 2003 av Livgardets dragontrumpetarkår.) År 1850 skrev prinsen även Sorgmarsch mig sjelf tillegnad, som framfördes av samtliga Stockholms garnisons musikkårer, då hans stoft den 14 oktober 1852 fördes från korvetten Nidaros till Riddarholmskyrkan. Marschen börjar i dur och dör bort i moll som ett stilla eko, vilket verkar oerhört gripande. I övrigt finns ett antal titlar av generisk karaktär såsom Marsch, Festmarsch, Lagom marsch, Paradmarsch och Signalmarsch, som inte är närmare identifierade, i bl a I 4:s gamla notarkiv.
Lars C Stolt
Om webplatsenCookies Personlig information Teknisk information Kontakta webmaster |
KontaktStyrelsen Militärmusiksamfundet Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner 168 30 Bromma |
Följ oss på |