DER K?NIGGR?TZER, Gottfried Piefke
Ovanst?ende fotografi visar Gottfried Piefke, preussisk K?niglicher Musikdirektor, if?rd uniformen f?r Leib-Grenadier-Regiment Nr 8 med fransf?rsedda axelkragar ("svalbon") och 14 ordenstecken och medaljer. I v?nstra handen h?ller han sabeln och i den h?gra en elegant ceremoniell taktpinne eller snarare "spira", kr?nt med den preussiska ?rnen, ett v?rdighetstecken som kunglig musikdirekt?r. Hans v?rdiga attityd, understruken av det l?nga kindsk?gget, visar att han var v?l medveten om smeknamnet "Piefke den store" eller "Piefke, europ?en".
Johann Gottfried Piefke (1815-1884) f?ddes i Schwerin an der Warthe i det nuvarande Polen och ledde musikk?ren vid Leib-Grenadier-Regiment Nr 8 i Frankfurt an der Oder i 40 ?r fr?n 1843 till sin d?d. Han anses vara den mest betydande preussiska milit?rkapellm?staren och var en f?red?mlig soldat, beh?rskade musikk?rens alla instrument och var en f?rtr?fflig komposit?r och arrang?r. D? det g?ller preussisk marschmusik ?r det i f?rsta hand Gottfried Piefke man t?nker p?. H?r r?r det sig om strikt taktfasta, men samtidigt melodi?sa marscher med "stake". Paradoxalt nog f?redrog soldaten Piefke de vekare ?sterrikiska flygelhornen och barytonerna i st?llet f?r de tyska som "civilisten" Wilhelm Wieprecht s?som "Generalmusikdirektor" hade f?reskrivit f?r den preussiska milit?rmusiken. Av hans ca 60 marscher upptogs inte mindre ?n 10 i den preussiska arm?marschsamlingen. Detta har ingen ?vertr?ffat, varken kvantitativt eller kvalitativt. Genom "Allerh?chste Kabinetts-Ordre" av den 20 mars 1865 fick han den personliga utn?mningen som "Direktor" f?r III. arm?k?rens samtliga musikk?rer. Piefke var en wagnerian av renaste vatten och betraktade antiwagnerianerna som sina personliga motst?ndare. "G?tterd?mmerung" var f?r honom helig musik.
P? den tiden var milit?rmusik verkligen krigsmusik, och i dansk-tyska kriget 1864 stod han med fyra musikk?rer vid Dybb?ls skansar och dirigerade vid stormningen Beethovens Yorck'scher Marsch med sabeln, sedan taktpinnen skjutits ur hans han. I ett brev till prins Friedrich Carl f?rnekar Piefke d?remot att han skulle ha besudlat byxbaken vid ett n?ra granatnedslag, vilket emellertid gjorde ett s? stort intryck p? Piefke att tv? tomma takter med ett pukslag erinrar om detta i hans D?ppeler Sturmmarsch. Detta f?ltt?g mot Danmark resulterade i inte mindre ?n fem marscher av Piefke.
I slaget vid K?niggr?tz i nuvarande Tjeckien den 3 juli 1866, d? Preussen segrade ?ver de ?sterrikiska trupperna i det b?hmiska kriget (trots Preussens f?rluster p? 10000 man) marscherade livgrenadj?rerna f?rbi den h?jd d?r Wilhelm I, konung av Preussen, d? ?nnu ej tysk kejsare, uppeh?ll sig, nedst?md ?ver de d?liga stridsutsikterna. Piefke intonerade d? Goldes Preussenmarsch med kungahymnen, vilket gjorde att kungens tillf?rsikt st?rktes. Efter segern p? aftonen kallade han p? Piefke och sade: "Piefke, detta gl?mmer jag er aldrig f?r".
Under sj?lva slaget komponerade Piefke Der K?niggr?tzer (K?niggr?tzer Marsch), allts? en verklig ?gonblickskomposition, och noterade under stridslarmet st?mmorna f?r tre musikk?rer. Med dessa musikk?rer spelade han marschen prima vista vid den kungliga taffeln p? aftonen i det fria. Kungen var begeistrad, och marschen m?ste bisseras tre g?nger. Till de i hast komponerade satserna i 6/8-takt hade Piefke f?r att bejaka de preussiska k?nslorna som trio lagt in den preussiska arm?ns minnesmarsch fr?n 1745, Der Hohenfriedberger, som tillskrivits Fredrik den store, dock utan bevis. De tv? satserna i den vid denna tid ovanliga 6/8-takten kontrasterar effektfullt mot den tunga 2/2-takten i trion.
Detta f?ltt?g mot ?sterrike var, liksom f?ltt?get mot Danmark 1864, mycket fruktb?rande ur marschsynpunkt. Fr?n detta h?rstammar s?lunda ?ven Gitschiner Marsch, Alexandrinen-Marsch och Im Hochland av Gottfried Piefke, Kriegers Abschied av brodern Rudolf Piefke och Steinmetz-Marsch av Carl Bratfisch.
Redan samma ?r blev Der K?niggr?tzer arm?marsch med nr AM II,195; dock fick den m?rkligt nog inte spelas vid stora parader. Ett f?rbud som dock inte kan ha varat s? l?nge, eftersom Der K?niggr?tzer blev "Parademarsch" (dvs regementsmarsch) vid f?ljande fem f?rband i den gamla tyska arm?n f?re 1914, n?mligen Infanterie-Regiment F?rst Leopold von Anhalt-Dessau (1. Magdeburgisches) Nr 26, Oldenburgisches Infanterie-Regiment Nr 91, 17. Bayerisches Infanterie-Regiment Orff, 2. Bayerisches Pionier-Bataillon och 3. Bayerisches Pionier-Bataillon. I Reichswehr var den marsch vid sex f?rband, d?ribland VI. Marineartillerieabteilung. F?r att underl?tta soldaternas d? myckna marscherande lade Piefke ofta in s?nger i sina marscher, dock inte i Der K?niggr?tzer. Till denna finns emellertid en text om Piefke, som lyder "Der Piefke lief, der Piefke lief, der Piefke lief die Stiefel schief?" (Piefke gick, Piefke gick, Piefke gick st?vlarna sneda?).
I lugn och ro efter kriget gjorde Piefke av de b?gge satserna i 6/8-takt och en ny trio i 6/8-takt, i st?llet f?r Hohenfriedberger, en andra K?niggr?tzer som galoppmarsch. Den inf?rdes 1933 i den tyska Heeresmarsch-samlingen som nr HM IIIB,67, och i Reichswehr var den "Parademarsch im Galopp" vid 7. (Bayerisches) Artillerie-Regiment.
Gottfried Piefke dog 1884 i Frankfurt an der Oder, fortfarande i tj?nst, och fick en hj?ltebegravning. F?re kistan bar en officer ett hyende med hans ordnar och vid den ?ppna graven l?g kransar fr?n furstar och stod fyra generaler och ?verborgm?staren i Franfurt an der Oder, en stad som d?refter "?ter f?rsj?nk till en provinsstad".
Lars C Stolt
Om webplatsenCookies Personlig information Teknisk information Kontakta webmaster |
KontaktStyrelsen Militärmusiksamfundet Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner 168 30 Bromma |
Följ oss på |