MUSIKDIREKT?R HARRY SERNKLEF BER?TTAR, DEL 1
Ungdoms?ren p? K 2
Min milit?rmusikaliska bana b?rjade som musikelev vid Kungl. Sk?nska kavalleriregementets musikk?r K 2 i Helsingborg den f?rsta november 1937. Musikdirekt?r var G?sta Nordgren och chef f?r regementet ?versten ?ke H?k. ?verste H?k hade ett enormt personminne och k?nde varenda en av sin fast anst?llda personal. Det var f?r mig en stor upplevelse att komma till ett regemente och bli trumpetare i musikk?ren. Vi var tre musikelever som b?rjade det ?ret och vi blev v?lkomnade av musikdirekt?ren med f?rhoppningen att vi skulle finna oss v?l tillr?tta.
Tj?nsten bestod fr?n b?rjan av att l?ra sig spela signaltrumpet och trummor. Redan efter en vecka kunde jag signalerna p? trumpet och blev kommenderad som vaktspel. Jag b?rjade n?mligen spela b-kornett redan i ?tta?rs?ldern och hade d?rigenom goda f?rkunskaper. F?rsta ?ret spelade jag f?r min far, han var n?mligen amat?rmusiker och spelade bl a b kornett. Sedan fick jag undervisning av en musikfanjunkare fr?n regementsmusiken i Helsingborg. Jag fick d? l?ra mig att spela b?de triol- och dubbeltunga vilket var en n?dv?ndighet f?r att kunna spela de sv?ra kavallerisignalerna. Trumslagning hade vi varje dag mellan 15.30-17.00. Utbildningen gick ut p? att vi skulle kunna stava upp en virvel och l?ra oss de olika ruffarna m m fr?n grunden till f?rdigt skick. N?r vi uppn?tt denna f?rdighet och kunde revelj, tapto, korum, trumsignaler och mellanmarscher fr?mst 1-8 blev trumslagningen mer i form av kontroller. Detta f?r att vi skulle bibeh?lla inl?rda f?rdigheter. Tuttitrumslagare m?ste sj?lvfallet l?ra sig trumst?mmorna till de aktuella marscherna.
N?r jag b?rjade som musikelev fick jag omedelbart svara f?r tredje trumpetst?mman i musikk?ren. Annars blev det som en musikfanjunkare uttryckte sig, n?r han kom med sopkvasten i h?gsta hugg: "Pojkar! H?r har ni musikens f?rsta grunder. Hantera den v?l". Mycket riktigt - st?dning, instrumentputs m m var h?gprioriterade uppgifter f?r oss musikelever.
Ridning och inte minst att l?ra sig att rykta h?star och praktisera h?stv?rd av olika slag fick naturligtvis ett stort utrymme. Reveljen gick tidigt vid kavalleriet. Under vinterhalv?ret steg vi upp 05.30 och vi fick omedelbart marschera till stallet f?r att rykta h?star, tolv st?vrader framf?r varje h?st p? stallgolvet, mellan 05.40-06.10. Sedan var det tid f?r den personliga v?rden och hygienen. F?rsta frukost utspisades kl 06.30. P? sommaren gick reveljen kl 05.00 och h?stv?rd enligt ovan blev en halv timme tidigare. Skolridning blev det varje dag f?r h?gt kvalificerade instrukt?rer och handledare, bl a fanjunkare S?fgren, ryttm?starna Bildt och Hag?us. I takt med ridskickligheten blev vi uttagna att rida andra klass remonter. Jag blev under mina K 2 ?r uttagen till remontryttare. Rastridning tillh?rde ocks? arbetsuppgifterna.
Musikundervisning fick vi sj?lvklart ocks? p? v?ra respektive instrument och i musik och geh?rsl?ra. Harmonilektioner fick vi s? sm?ningom ta del av. Musikdirekt?ren var en utm?rkt musikalisk ledare och musiker som m?nade om v?r musikutbildning.
Milit?rutbildningen b?rjar
Musiker vid kavalleriet fick genomg? volont?rsoldatskola, korpral- och furirskola. ?ven utbildning i gas- och observationstj?nst h?rde till milit?rmusikernas arbetsuppgifter. Rekrytmarschen bestod f?r v?r del av att rida fr?n Helsingborg till Ljungbyhed d?r regementet hade en sommarf?rl?ggning eller dep?.
Att rida till Ljungbyhed var en str?cka p? en 4 ? 5 mil. Regementet eller delar av regementet var i regel f?rlagda p? dep?n i Ljungbyhed under en viss period under fr?mst sommarhalv?ret. F?r ryttarskvadronerna innebar detta att rida dit och hem. F?r min del har jag ridit den str?ckan ett flertal g?nger. N?r vid red genom samh?llen spelade vi f?ltstycken p? signaltrumpeter som var trest?mmigt arrangerade. De spel som kommenderades till ryttarskvadronen fick verkligen l?ra sig att i f?rsta hand taga hand om h?sten innan det var tid att sl? bivack och t?nka p? sig sj?lv.
Att rida till Ljungbyhed var en str?cka p? en 4 ? 5 mil. Regementet eller delar av regementet var i regel f?rlagda p? dep?n i Ljungbyhed under en viss period under fr?mst sommarhalv?ret. F?r ryttarskvadronerna innebar detta att rida dit och hem. F?r min del har jag ridit den str?ckan ett flertal g?nger. N?r vid red genom samh?llen spelade vi f?ltstycken p? signaltrumpeter som var trest?mmigt arrangerade. De spel som kommenderades till ryttarskvadronen fick verkligen l?ra sig att i f?rsta hand taga hand om h?sten innan det var tid att sl? bivack och t?nka p? sig sj?lv.
Jag tillh?rde Livskvadronen och chef var ryttm?stare Ahlgren, en i kavallerikretsar p? trettiotalet k?nd t?vlingsryttare. N?r vi var f?rlagda i Ljungbyhed fick vi i en n?rbel?gen sj? l?ra oss att simma med h?star ?ver vattendrag. Sk?neman?vern som varade i tolv dagar var ett annat kraftprov.
N?r vi tj?nstgjorde i kasern p? v?ren och under sommaren red musikk?ren i samlad tropp och spelade signaler och f?ltstycken under musikdirekt?rens bef?l. Detta skedde p? f?ltet utanf?r regementet vid V?la g?rd. ?ven harmonimusiken till h?st f?r?vades. Att rida och spela ?r inte det l?ttaste och speciellt inte f?r klarinettister. Vid parader och liknande f?rr?ttningar upptr?dde musikk?ren till h?st. Vid speciella tillf?llen n?r regementet red genom stan v?ckte det alltid stor uppm?rksamhet och stadsborna levde med. I Helsingborg arrangerades vid den tiden ?rliga ryttart?vlingar och jag minns s? v?l n?r H.K.H Prins Gustav Adolf deltog i dessa ?ret 1938. Andra skickliga ryttare som deltagit vid ridt?vlingar i Helsingborg var d?varande ryttm?stare Sandstr?m K 3, ryttm?stare Bystr?m K 2 i dressyr och ryttm?stare H?kon Gisle i hoppning f?r att n?mna n?gra. Musikk?ren spelade sj?lvfallet vid dessa ridt?vlingar och vid riduppvisningar i regementets ridhus. Vi brukade ?ven spela n?gon g?ng om ?ret vid Flyinge hingstdep?.
?ret 1938 gav musikk?ren en konsert i Helsingborgs konserthus med anledning av kung Gustaf V f?rest?ende 80-?rsdag. Min bror Conrad, som var f?rste trumpetare och jag spelade polkan "Die Perlen" f?r tv? trumpeter. Nils Otteryd som var musikk?rens soloklarinettist spelade "Rigolettofantasin". Otteryd tilltr?dde kort d?refter tj?nsten som klarinettl?rare vid Musikaliska akademien i Stockholm. Samma ?r spelade vi ?ven p? Sofiero slott och i Danmark p? Kronborgs slott och i Helsing?r. Vi tog f?rjan till Helsing?r vilket var sp?nnande att f? vara med om, ?ven om vi musikelever svarade f?r att notst?ll, musikinstrument och noter var p? plats i god tid f?re konserterna. N?r f?rr?ttningarna var avklarade hade alla, utom vi, br?ttom hem. Vi ansvarade f?r att musikmaterielen kom till kasern i oskadat skick, ett ansvar som vi levde upp till.
I Helsingborg var det tradition att spela framf?r R?dhuset p? ny?rsafton. N?r tolvslaget f?rklingat spelade f?rst fyra fanfarbl?sare in det nya ?ret. Fanfartrumpetarna var placerade h?gst upp i tornet och spelade i alla fyra v?derstrecken. Jag var sj?lv en av dessa vid n?got tillf?lle. N?r fanfarerna var avklarade b?rjade konserten. Det var onekligen en trevlig tradition ?ven om det ofta var ett ganska bistert v?der f?r utomhusspelning.
Vad man minns fr?n K 2-tiden ?r att det fanns en speciell anda vid ett kavalleriregemente. Man k?nde en samh?righet med f?rbandet p? ett annorlunda s?tt ?n vid ett infanteriregemente d?r musikerna mera var ett team f?r sig.
Under min tid p? K 2 deltog jag ocks? i regementslaget i fotboll. Vi var flera musiker som spelade fotboll i regementslaget. P? sommaren 1939 l?g n?gra tyska fartyg i Helsingborgs hamn. Regementet anordnade d? en v?nskapsmatch mot dem i fotboll. N?r jag ca 50 ?r senare kom att tala om denna fotbollsmatch med en god v?n framkom det att vi spelat fotboll i samma regementslag. D? har man verkligen fog f?r att s?ga: V?rlden ?r liten.
P? h?sten samma ?r b?rjade jag p? korpralskolan, som var f?rlagd p? 3. skvadron under ryttm?stare Jahns bef?l och skolchef var l?jtnant Hjalmar Bauer (33 ?r) sedermera general Bauer. Han var en chef som f?rde stor respekt med sig.
2:a v?rldskriget bryter ut
N?r vi var klara med korpralskoleutbildningen br?t andra v?rldskriget ut och det blev allm?n mobilisering 9 april 1940. Vi musiker blev inte placerade p? n?gon musikpluton utan l?ngt d?rifr?n - trupptj?nst exempelvis stabsfurir eller chef f?r gas- och observationspatrull och f?r min del blev jag placerad som st?llf?retr?dande gruppchef f?r en gas- och observationspatrull. Chef var en ?ldre musikfurir. Vid sidan av dessa uppgifter hade jag uppdrag som r?rde v?derlekstj?nsten och var ammunitionsunderbef?l och marketentare. N?r jag legat i beredskapstj?nst i ungef?r tv? m?nader blev jag konstituerad till korpral. Vid ?terkomst till kasern f?r att genomg? furirskoleutbildning blev, alla vi som varit konstituerade till korpraler, avkonstituerade. Tack vare kommenderingen till furirskolan beh?vde vi ej f?lja med 5. kavalleribataljonen till Norrland.
Under tiden f?r beredskapstj?nstg?ringen - ca 6 m?nader - hade vi ingen m?jlighet att spela p? v?ra musikinstrument; vi hade avbrott i den musikaliska verksamheten under denna tid. Antalet elever p? furirskolan det ?ret var 60 st och vi var inkvarterade i regementets gymnastiksal. Efter genomg?ngen utbildning v?rterminen 1941 blev vi befordrade till korpraler. Jag fick inte korpralsl?n d? jag hade en truppvolont?rstat och det fanns ingen musikkorpralstat ledig. Det var p? n?got s?tt en milstolpe att ha genomg?tt skolorna s? att man mera helhj?rtat kunde ?gna sig ?t musiken. Nu blev det mycket ?vning p? klarinett b?de p? dagar och kv?llar f?r att jag var intresserad att s?ka in i klarinettklassen p? Kungl. Musikaliska akademien. Musiktj?nsten innebar att den effektivaste ?vningstiden fick bli p? kv?llarna. Musikk?ren hade ocks? en radiouts?ndning p? v?rterminen 1941. Vi spelade bl a uvertyren "Elverh?j" av Kuhlau och jag svarade f?r essklarinettst?mman.
Den f?rsta tiden eller ?ren p? musikk?ren var jag trumpetare men n?r en klarinettist tog avsked sommaren 1939 bad jag musikdirekt?ren att f? g? ?ver och bli klarinettist i st?llet. Detta gick musikdirekt?ren med p? efter viss tvekan, d? han tyckte jag hade mycket goda f?ruts?ttningar som trumpetare. Jag var inte fullst?ndigt novis p? klarinett d? jag hade l?nat ett instrument i tv? m?nader s? jag k?nde det fungerade. Instrumentbytet hade stor betydelse f?r mig d? jag var intresserad av att s?ka in i musikdirekt?rsklassen s? sm?ningom. Dessutom beh?vde jag inte vara musikelev mer ?n i ett ?r och ?tta m?nader annars hade det blivit tre ?r.
Klicka h?r f?r att l?sa del 2.
Harry Sernklef
Om webplatsenCookies Personlig information Teknisk information Kontakta webmaster |
KontaktStyrelsen Militärmusiksamfundet Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner 168 30 Bromma |
Följ oss på |