MMS - militärmusiksamfundet
        

MOSKVA-SALUT, STALINGRADS HJÄLTAR & GRANATKASTARGARDISTERNAS MARSCH, Semjon Tjernetskij

Den mest kände ryske marschkompositören är Semjon Aleksandrovitj Tjernetskij (1881-1950). Om man skall använda det utslitna epitetet "marschkung" på en ryss så blir det han. Han föddes i Odessa i Ukraina i en musikerfamilj och lärde sig att behärska piano, violin, mandolin, trumpet och basun. Redan i sin ungdom drogs han till militärmusiken, och 1900 blev han biträdande kapellmästare i en artillerimusikkår i tsarens armé. Mellan 1911 och 1917 studerade han vid konservatoriet i S:t Petersburg, först basun, sedan komposition och dirigering. I februari 1918 inträdde han som frivillig i Röda armén, där han såg det som sin främsta uppgift att bygga upp en lämplig musikorganisation.

Först verkade han vid Petrograds militärområdes musikkårer, och en tid var han huvudlärare för kapellmästare i 8:e Petrograd-skolan för infanteriofficerare. Folkkommissariatet för försvarsfrågor förflyttade honom 1928 till Moskva som musikinspektör. Tjernetskijs uppgift blev att utarbeta riktlinjer för personell och materiell utrustning av musikkårerna, förse kårerna med instrument, ordna utbildning av kapellmästare och intressera kompositörer att åstadkomma en repertoar för militärmusiken. Han införde särskilda tjänster för musikelever vid musikkårerna, sju militärmusikskolor, en fakultet för militärkapellmästare och slutligen den berömda Försvarsministeriets mönstermusikkår, vars förste dirigent han blev 1932.

Redan på ett tidigt stadium hade Tjernetskij av Röda arméns politiska avdelning fått i uppdrag att åstadkomma en särskild repertoar för musikkårer. "Den skulle återspegla sovjetsoldaternas liv och hjältedåd, uppfostra de värnpliktiga i patriotismens anda och till hängivenhet gentemot kommunistpartiet och de sovjetiska stridskrafterna. Tjernetskij utvecklade en ny marschstil, vars mål var att förtydliga arbetar- och bondearméns makt, ståndaktighet och tillförsikt. Denna nya marsch skulle därmed spela en liknande roll som mass-sången att sammansvetsa miljoner verksamma till en emotionell klangkropp. - Denna historisk-lagenliga princip för åstadkommande av nya marscher tjänade därmed den tematiska förnyelsen av den sovjetiska militärmusiken och berikade sålunda dess konstnärliga innehåll." Trots dessa floskler åstadkom Tjernetskij härliga marscher, vilket återigen visar att musik inte kan politiskt styras till sin utformning. Att politrukerna trodde på sina dumheter och lät sig luras av Tjernetskij är bara att glädjas åt. Det räckte att han satte en acceptabel titel på marschen för att de skulle vara nöjda. Ett visst slags musik kan inte hänföras till en viss politik, utan samma musik kan användas av diametralt motsatta, inbördes fientliga parter, och en tonsättares politiska eller moraliska belastning behöver inte fläcka hans musik.

Helt naturligt fick Tjernetskij i uppdrag att förbereda och leda Moskvagarnisonens förenade musikkårer vid den oförglömliga segerparaden den 24 juni 1945. Vid paraderna på Röda torget dirigerade för övrigt Tjernetskij tusenmannamusikkåren vänd mot Stalin och med ryggen mot musikerna, varvid hjälpdirigenter vidarebefordrade hans tecken. Motsvarande äger rum i Sverige, dock endast vid inspektion av hedersvakter, något som vissa ceremoniellt obevandrade musikdirektörer fått erfara, då de handgriplig vänts om. Som en jämförelse kan nämnas att den ceremoniellt kunnige Ille Gustafsson vände ryggen mot musikkåren även i andra fall, t ex då han vid spelandet av uvertyren till Elverhöj kom till "Kong Christian stod ved höjen mast".

Tjernetskijs förtjänster gjorde att han dekorerades med Leninorden, Röda fanans orden, Fosterländska krigets orden, II. klass, och Röda stjärnans orden. Hederstiteln "Sovjetunionens förtjänte konstnär" fick han 1938, 1943 befordrades han till generalmajor, 1945 kallades han till professor vid Moskvakonservatoriet och 1948 slutligen mottog han Sovjetunionens statspremium.

Tjernetskijs kompositoriska talang utvecklade sig framförallt under det stora fosterländska kriget, dvs andra världskriget, och han oeuvre omfattade 56 marscher och 22 sånger. Han tillämpade på ett elegant sätt traditionen att lägga in citat i marscher, sk allusionsmarscher. Moskva-salut (Saljut Moskvy) syftar på de stora segerfyrverkerierna under andra världskriget och på segerjubileerna i fredstid och inleds med välkända klockspelstoner, nämligen Moskvaradions paussignal under många år, som utgjordes av de första takterna av "Fäderneslandets sång" av Isaak Dunajevskij och som marschens första repris bygger på. Denna sång var nästan en andra nationalsång. Ett annat exempel på allusionsmarsch är Leninuppbådet (Leniskij prizyv), som har Internationalen inflätad i trion.

Påverkan av Tjernetskijs marscher på åhörarna har betygats av talrika vittnesmål från frontsoldater och musiker. En Moskva-tidning publicerade 1944 en begeistrad artikel i vilken Stalingrad-kämpar tackade för den marsch som tillägnats dem, nämligen Stalingrads hjältar (Geroi Stalingrada). Och på Potzdam-konferensen 1945 måste marschen Hembygdens ära bisseras tre gånger på begäran av den brittiska delegationen. För övrigt innehåller Stalingrads hjältar ett trefaldigt leve, vilket troligtvis har sin grund i rysk lösen, som består av tre kanonskott.

Granatkastargardisternas marsch (Marsj gvardejtsev-minometjikov), som spelas mycket även i andra länder, torde vara den enda marsch som är ägnad denna soldatkategori. I denna marsch är visan "Katjusja" av Matvej Blanter inflätad. Denna sång hade nått status som folksång, lika populär även bland de icke ryska sovjetfolken och var under kriget till och med de italienska partisanförbandens hymn. Titeln på marschen har, liksom på andra ryska marscher, misshandlats på skilda språk: "granatkastare" har blivit "raketvapen" och till och med "minröjare"eller "minsvepare" (t ex "March of Rocket Barrage Weapon's Men", "Mars van het Korps Mijnenvegers" och "March of the Minesweepers"). Eftersom gamla tiders handgranatkastare kallades grenadjärer, kanske man helt enkelt skulle kunna säga "Gardesgrenadjärernas marsch".

Förutom ovan behandlade marscher kan följande nämnas, nämligen Landsättningstrupper (Desantniki), Heroisk marsch (Geroitjeskij marsj), Artilleristmarsch (Marsj artilleristov), Pansarmarsch (Marsj tankistov), Parad, Segerfesten (Prazdnik pobeda), Leve fosterlandet (Slava Rodine), Röda arméns paradmarsch (Vstretjnyj marsj Krasnoj Armii), Röda arméns intåg i Bukarest (Vstuplenije Krasnoj Armii v Bucharest) och Röda arméns intåg i Budapest (Vstuplenije Krasnoj Armii v Budapesjt).

Lars C Stolt

Ledare

Ny ordförande presenteras!

På årsmötet valdes Sven Lundberg till ny ordförande i Militärmusiksamfundet efter Jan Thor. 

Han har bland annat gjort sin värnplikt i Livgardets dragonmusikkår och därefter utbildat sig till officer vid Karlberg. 

Läs mer...

 

Om webplatsen



Cookies
Personlig information
Teknisk information
Kontakta webmaster

Kontakt



Styrelsen

Militärmusiksamfundet
Abrahamsbergsvägen 89, 1 tr ner
168 30 Bromma

Följ oss på







© Militärmusiksamfundet 2018.