I samma ögonblick som hemvärnstrumslagare Anders Lind gjorde stavtecken till Hemvärnets musikkår Umeå att utmarschera från borggården efter högvaktsavlösningen vid Stockholms slott fredagen den 15 augusti, utbröt en kraftig åskskur.
Under den korta marschen ut till obelisken blev både musikkåren och publiken ordentligt blöt. Något extranummer var inte att tänka på! Det fick förståeligt nog bli ett snabbt höger-vänster-om-marsch och en snabb uppsittning i den väntande bussen.
Men innan regnskuren kom hade vi fått höra och se musikkåren med sina 40 musiker göra inmarsch på borggården utan vaktstyrka bakom sig till Sam Rydbergs Vivu Esperanto. Anförda av sin dirigent Leif Norberg konserterade musikkåren med Sveriges veteraners marsch av Erik Berndalen, Mars der Medici av Johan Wichers, Så skimrande var aldrig havet av Evert Taube (arr: Stig Gustafson) och Norrlandsfärger av Viktor Widqvist. Det glittrade fint om piccolaflöjt och klockspelslyra tillsammans i fyrstruken oktav! Utmarschen, den som drabbades av ovädret, var Takt och ton av Per Grundström.
I vaktturlistan för de här tre högvaktsdagarna stod det ”Hemvärnsmusikkår ur Norra militärregionen”. Det tolkade jag som att en sammansatt musikkår med musiker från hemvärnsmusikkårerna i Militärregion Norr skulle spela, på samma sätt som förekommit i Militärregion Syd, t.ex. under midsommarhelgen 2024, men så var det inte. Det är tveklöst så att HvMK Umeå ingår i Norra militärregionen, men vaktturlistan borde ha uppdaterats, när det blev klart att det var HvMk Umeå som skulle högvaktsspela.