År 2020 är ett dåligt år för tattooer och för militärmusikfester. Självfallet spelar här Corona en viktig roll – men inte bara Corona. Tattooet som underhållningsformat har varit redan på nedåtgående sedan en tid.
Corona stoppade så världsberömda tattoon som Royal Edinburgh Military Tattoo i Skottland, Basel Tattoo i Schweiz och Musikfest der Bundeswehr i Tyskland, liksom ett flertal andra tattooer i världen – och Eksjö International Tattoo i Småland! Lika drabbade är de militära ceremonierna, t.ex. Högvaktsavlösningen vid Stockholms slott, Veterandagen i Stockholm och 6:e juni i Sverige liksom Trooping the Colour och Beating Retreat i London och Nationale Veteranendag i Haag och 14:e juli i Paris.
Raden är lång. Många arrangörer som skapat resurser för att överleva under en mellansäsong eller under ett eller två mellanår står nu inför konkreta och allvarliga ekonomiska utmaningar.
Formatet ”tattoo”, ja, vad är det? Den traditionella beskrivningen är ”en fest för öga och öra genomförd av militära musikkårer utomhus där tattooet börjar i dagsljus och avslutas när skymningen lägger sig”. Och när man använder det kriteriet visar det sig, att inte alla tattooer är tattooer. Som en internationellt ledande tattooarrangör sade: ”jomenvisst kan man tycka, att det som vi erbjuder inte är ett riktigt tattoo, och varje fall inte ett militärt tattoo, men ordet TATTOO säljer biljetter!” Och så är det nog i många fall om man skall vara helt ärlig. Flera arrangörer har dragit konsekvensen av förändringen av innehåll och medverkande och talar nu helt enkelt om ”musikfest” eller en ”musikparad”.
Mixen av inslag i tattooprogrammet är viktig. Ett bra exempel är Veterantattooet i Stockholm för några år sedan. Stramt program med en röd tråd som konsekvent förde genom programmet. En saklig och stram speaker. Ett riktigt tattoo!
Militära tattooer brukar ha ett inslag med gevärsexercis – t.ex. Kongens Garde från Norge eller USA’s Flygvapen. Vad man i Tyskland musiker emellan kallar för ”gevärsbalett”. Frånsett det – det mest genomtänkta och musikaliskt bäst avvägda inslaget med stor musikkår och gevärsexercis gav Musikkorps der Bundeswehr tillsammans med Wachbataillon Berlin under Ystad International Military Tattoo 2013. Världsklass!
Det finns dock exempel på militära musikkårer som krampaktigt försöker ”poppa till sig”, dansa, gunga, hoppa, niga och kuta runt och musicera liggande på rygg. Mycket tveksamt svenska om damer och herrar i yngre medelåldern klädda i ”Hans Majestät Konungens kläder” skall låna sig till det. Och vore det verkligen rätt reklam för Försvarsmakten?
Vi har en annan publik i dag än för 10-20 år sedan, hör man ofta, och vi måste anpassa oss till den. Javisst, ingen går och lyssnar på det man inte vill höra. För övrigt säger besökaren efter en tattooföreställning inte ”jag var och hörde på X tattoo”, utan ”jag var och såg på X tattoo”. Är då lösningen att agera och spela för en betydligt mer ”ungdomlig publik”? Mer moderna arrangemang och solister? Kanske det – men då har vi inget tattoo längre utan en musikfest. Och det är självfallet inget fel i det. Det finns många förstklassiga artister och band som svarar för publikdragande underhållning, och civila formationer av typ ”high school band” som har figurativa marschprogram oändligt mer avancerade än vad en militär musikkår har tid, ungdomlig energi och resurser att skapa.
Är det då så, att just begreppet ”Military Tattoo” stör och minskar attraktiviteten hos ett annars bra event? Det beror väl på till vilken publik jag vänder mig. En ungdomlig publik kanske inte spontant köper biljett till ett ”Military Tattoo”, frånsett att man nog inte riktigt vet vad det handlar om. Och antalet ”lumparkompisar” minskar ju också jämfört med tidigare. Säkert finns många pappor och far- och morfäder som tar med sina barn och barnbarn och på så vis för intresset vidare. Men räcker det i längden?
Tiden är tyvärr också förbi då militära musikkårer så att säga med ömsesidighet och utan kostnad besökte internationella tattooer. ”Om jag kommer till ditt tattoo så räknar jag med att du kommer till mitt nästa år”. Och yrkesmusikerna bodde på kasern i logement… Det är inte tänkbart i dag.
Vi får heller inte glömma den finansiella och den logistiska sidan av ett tattoo. Ett evenemang som skall dra erforderligt antal betalande åskådare, måste ha ett inte ringa antal sittplatser och en logistik för besökarna av motsvarande storlek. Liksom för de medverkande. Det rör sig om en omsättning på åtskilliga miljoner kronor. Det fordrar i sin tur en garant och sponsor av betydande dignitet – som det gäller att hitta och övertyga. Och musikerna skall förläggas på hotell, helst centralt och i enkelrum, och förplägas. I en inomhusarena finns logistiken på plats mot motsvarande betalning.
En mycket gångbar lösning är ett ”mindre format”. Det vill säga konsert eller en serie konserter med militärmusik som tema och med ett antal musikkårer i serie. Antingen utomhus eller i konsertsal. Ett överskådligt format som har fördelen av att vara ”betalbart” såväl för publiken som för arrangören. De logistiska utmaningarna är också överskådliga. Detta är ingenting revolutionerande nytt, vi har sett och hört det i Berwaldhallen och på många andra ställen sedan åtskilliga år. Är tiden mogen för att fräscha upp det formatet? För att sedan gå ett steg vidare?!
Tattoo-branschen som sådan står inför stora utmaningar. Vi ser alltmer musikfester och mindre militära tattooer. Till och med ”tattooernas tattoo”, Edinburgh Tattoo, är i dag snarare en musikfest än ett tattoo i traditionell mening. Varvid vi inte får glömma, att när vi jämför en militärmusikfest och ett tattoo med en popkonsert eller en musikgala med vokala solister och populärmusik, rör det sig om två helt skilda genrer. Event, aktörer och repertoar är helt olika. Och publiken. Ett tattoo kan inte bli som Melodifestivalen, eller tvärt om. Var och en har sin specialitet och sin särskilda publik och vinner på att hålla sig till den.
Låt oss tillsammans arbeta för det ”riktiga tattooets” framtid! Vem tittar i dag en stridsvagn eller ett stridsflygplan, förutom på ett militärmuseum? Militärmusiken i ett ”riktigt tattoo” är det som i framtiden kan synliggöra Försvarsmakten.
Per-Eric Jansson
Alla åsikter i artikeln är personliga och skribenten bär ensam ansvaret för det som skrivs.