Årets konsert i arméchefens namn och med Arméns musikkår var dedikerad till Sveriges militära allierade och till att vi är en del av NATO sedan mars 2024. Temat för konserten byggde på gemenskap och kollektivt försvar, och konserten hade rubriken Allied. Söndagen den 1 februari gavs konserten i Berwaldhallen i Stockholm. Det var i första hand en intern konsert för särskilt inbjudna gäster och Försvarsmaktens personal. Endast ett fåtal platser högt upp på andra raden såldes till allmänheten nära inpå konsertdatum.
Programmet bjöd på en mix av musik från NATO-länder och av olika musikgenrer – klassiska stycken som Also sprach Zarathustra av Richard Strauss och Valkyrieritten av Richard Wagner, Svit ur ”West Side Story” med urval av musik från musikalen, musik till olympiska spelen som John Williams Olympic Fanfare och en rejäl portion populärmusik som t.ex. Ozzy Osbourne medley, Viva la Vida av Coldplay och Whatever it takes av Imagine Dragons.
Under 2026 firar Försvarsmusiken sitt 500-årsjubileum, vilket kommer att uppmärksammas på många olika sätt. Ett av sätten har varit att beställa ett originalverk för stor symfonisk blåsorkester. På arméchefens konsert fick vi vara med om uruppförandet av A Soaring Flight, skrivet av Albert Schnelzer. Tonsättaren var närvarande och fick motta välförtjänt uppskattning. Verket var utan tvekan en av höjdpunkterna i programmet, ett mycket spännande, omväxlande i uttrycksmedlen och energifyllt stycke. En annan musikalisk höjdpunkt för mig var Svit ur Band of Brothers av Michael Kamen, ett stycke som skrevs till en amerikansk tv-serie med kopplingar till andra världskriget.
En annan jubilar under 2026 är Fältartistorganisationen, med sina rötter i beredskapsåren, som firar 70 år i år. Fältartisterna Sara Lauinger, Jakob Samuel och Mattias Ümit Yilbar medverkade i populärmusiklåtarna, och de blev mycket uppskattade av publiken.
Konserten avslutades med en ceremonidel, som leddes av regementstrumslagare David Lindberg. Där ingick Under blågul fana, Svenska arméns stora tapto, Segnale Solenne och Nationalsången. David Lindberg hade även skrivit den inledande trumsaluten Till Jacob Trumeslaghar.
Hedersgäst vid konserten var den brittiske generallöjtnanten Sir Ralph Wooddisse, chef för Allied Rapid Reaction Corps, och samarbetspartner till arméchefen Jonny Lindfors. Hedersgästen talade från scenen om samarbete, vänskap och musikens makt, och han delade ut blommor till solisterna, dirigenten, programvärden och beställningstonsättaren. Generalen fick sin egen förbandsmarsch, Regimental Quick March of the Anglian Regiment, spelad, och det fick arméchefen också – Lapplands jägarregementes marsch, Friska tag av Hjalmar Modéer.
Konferencier var för andra gången vid en AMK-konsert Judith Gough. Hon är engelska, men bosatt i Stockholm. Judith Gough är numera konsult, men har tidigare varit Storbritanniens ambassadör i Sverige och i Ukraina och Georgien. Och hon älskar militärmusik!
Arméns musikkår kastade sig skickligt mellan musikgenrerna, tolkade beställningsverket övertygande, och fungerade lika proffsigt som kompband för fältartisterna – allt utmärkt lett från dirigentpulten av Emil Eliasson.
