Äntligen var det min tur…spelningarna på Fyradagsmarschen i Nijmegen. Jag har velat spela där ett bra tag, det är ju på min Bucket List som militärmusiker, men de gånger jag fått frågan förut har inte passat i min egen planering. Men i år fick jag frågan från Hemvärnets Musikkår Gävleborg genom deras hemvärnstrumslagare Pia Strömbom. Jag kollade snabbt på jobbet om det var ok att sticka iväg en vecka mitt i sommaren med relativt kort varsel; semesterplaneringen var ju redan gjord. Mina kollegor vet ju hur mycket musiken betyder för mig så de sa att det var klart jag skulle åka!
Äventyret började redan andra helgen i juni, då jag tog mig med SJs försorg till skjutfältet i byn Marma, strax söder om gränsen till Norrland. I denna idyll mötte jag mina nya kollegor för att repetera in musiken som skulle spelas, samt känna på hur det kändes att marschera med dem.
Väntan var lång till v. 29 när det var dags att ge sig av. Redan på lördagen innan, den 14de juli tog jag mig till Revingehed där resten av musikkåren hade spenderat natten. En av fördelarna att bo halvvägs till Nederländerna från Gävle räknat är att man slipper en extra dags resa.
Efter en smärtfri resa till vår förläggning i Harskamp gjorde vi oss hemmastadda på logement. Det var längesedan jag bodde på det sättet, men det är en livsstil som man snabbt vänjer sig vid. Mitt logement var erfarenhetstyngt då det endast bestod av fd musiksoldater, vilket gjorde att bäddningen och sängsträckningen var naturligtvis exemplarisk!
Trots att det på söndagen fortfarande var två dagar till själva marschen skulle påbörjas började vårt arbete. Förmiddagen ägnades åt repetition, både sittande och marscherande. Efter lunch var det dags att ta på sig M87-uniformen inför den inledande flaggmarschen, där ett urval av deltagarna och samtliga musikkårer marscherade in till Nijmegens centrum, en marsch på ca 4 km, i 33 graders värme. Under marschen spelade musikkåren Friska Viljor av Sam Rydberg, Castaldo av Rudolf Novacek samt Takt och Ton av Per Grundström. Kvällen avslutades med bland annat kubbmatch mot den engelska musikkåren The Band of the Royal Corps of Signals som leddes av den svenska dirigenten Mattias Andersson. De blev så taggade så de hade en internmatch mellan engelsmän och de walesare som spelade i musikkåren. Det kan ha varit den första landskampen i kubb mellan England-Wales, där Wales gick segrande ur kampen.
Nästa dag var det dags att gjuta mod och underhålla den svenska delegationen som var förlagda på Heumensoord på förmiddagen. Heumensoord är huvudläger för de militärer som deltar i Fyradagarsmarschen. Där spelades naturligtvis Under Blågul Fana och nationalsången. Efter genomförd spelning var det åter till förläggningen för lunch och lökning, denna soldatkonst man icke ska förakta, konsten att samla energi genom att inte göra något överhuvudtaget. Men lite materialvård blev det faktiskt… På eftermiddagen återvände vi till Heumensoord för repetition tillsammans med den engelska musikkåren, samt med Polismusikkåren från Bern i Schweiz. Det svenska inslaget i den korta gemensamma konsert vi framförde på området bestod av Under Fredsfanan av Sam Rydberg. Vi spelade även Ruby Tuesday (Rolling Stones), Earth Song (Michael Jackson), Bundesrat Gnägi Marsch av Albert Benz, De Vierdaasche Mars av H.A. van Mechelen samt den nederländska Taptohymnen.
På tisdagen var köket stöttande och öppnade 30 minuter tidigare än vanligt, då vi skulle åka just som köket vanligtvis öppnar. Tisdag är också marschens första dag och vi skulle spela i byn Valburg längs marschvägen. Med ett urval av marscher och underhållningsmusik underhåll vi gångare och publik under ett par timmar.
Musik som spelades, förutom de ovan nämnda marscherna var Kronprins Olav av Per Berg, Don’t you worry child (Swedish House Maffia), ‘t Dondert en ‘r Bliksemt av Guus Meeuwis, Muistoja Phjolasta av Sam Sihvo, Guld och gröna skogar (Hasse Andersson), Köbenhavner marsch av Axel Fredriksen, Skoda Lasky av Jaromir Vejvoda, Den svenska Flygsoldaten av Per Berg, I love you and don’t you forget it av Henry Mancini, SKånsk Gånglåt, Colonel Bogey av Kenneth J. Alford, ABBA light, Can’t take my eyes off you (Frankie Valli), Viva la Vida (Coldplay). Ett synnerligen gediget program med bra variation som de musikansvariga i musikkåren hade valt ut som fyllde våra tre timmar på ett bra sätt.
Resten av dagen ägnades åt återhämtning, med ett besök i staden Nijmegen.
Detta är bara en del av hela artikeln, den kan läsas i sin helhet i nästa Marschnytt.
Daniel Krondahl