Vi var ett 70-tal besökare som lockats till Stefanskyrkan på Vanadisberget i Stockholm tisdagen den 26 oktober för att lyssna till Stockholms Blåsorkester (tidigare Postorkestern) som konserterade med programtiteln Giv Akt! Framåt Marsch! Denna kommandofyllda rubrik gav mig associationer till marsch-marscher och exercisövningar, men där fick jag en fel och en rejäl överraskning! Istället fick jag uppleva ett väl genomtänkt urval av marscher, både kända och mindre kända sådana, från olika länder och av mycket olika karaktär.
Orkesterns dirigent Niclas Blixt hade lyckats fånga upp många olika uttryck och variationer inom marschidiomet, vilket han också kommenterade trevligt, lättsamt och personligt. Stockholms Blåsorkester är en välbesatt, välklingande symfonisk blåsorkester. Orkester och dirigent kommunicerar effektivt och rutinerat med varandra och det märks att de trivs tillsammans. Det lilla kyrkorummet har svårt att svälja de allra starkaste nyanserna, men det påverkade inte den mycket goda eftersmak som konserten gav. Tänk så mycket programsammansättning och musikurval betyder, och vilket vitt begrepp genren marscher är! Som extranummer spelades Bellmans epistel nr 33 Stolta stad.
Följande marscher spelades:
Richard Waterer – Gibraltar
Adolphe Sellénick – Marche Indienne
Johan Halvorsen – Bojarernas intåg
Julius Fučik – Florentiner Marsch
Hugo Alfvén – Hjalmar Brantings sorgmarsch
Henry Mancini – The Swing March
Pierre Leemans – Marche des Parachutistes Belges
Hans Felix – Husadel Péronne
Robert Planquette – La Regiment de Sambre et Meuse
Vasilij Agapkin – Den slaviska kvinnans avsked
Edward Elgar – Pomp and Circumstance no. 1
Hans Nordmark