Marschkonsert med medaljglans

Fredag 15 oktober intog Arméns musikkår Kungasalen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Salen var fylld till brädden av musiktörstande åhörare, och vi fick höra en konsert utöver det vanliga. På programmet stod femton marscher, och det kanske verkar mycket även för oss marschälskare, men tänk en sådan variation vi fick uppleva när kvällens musikdirektör, Andreas Hanson, hade fått fritt spelrum att välja program. Det blev en härlig palett av olika marschtyper som vi fick lyssna på.

På programmet stod, förutom några fina extranummer:
Erzherzog Albrecht marsch – Karl Komzák
Manhattan Beach – John Philip Sousa
Fanvakten – Knut Ekström
Kgl. Svea Artilleriregementes marsch – Giovanni Manasse
Washington Grays – Claudio Grafulla
Nibelungen-marsch – Gottfried Sonntag
Honnørmarsj – Johannes Hanssen
Marche des Parachutistes Belges – Pierre Leemans
Dronning Margrethe II’s parademarsch – Arne Ole Stein
The Thin Red Line – Kenneth J Alford
Hoch- und Deutschmeister – Dominik Ertl
Leve Gardisterna! – Nikolaj Tjemberdzji
Svensk högvakt – Per Berg
La Père La Victoire – Louis Ganne
Preussens Gloria – Gottfried Piefke

Direkt efter paus fick vi i Militärmusiksamfundet möjlighet att dela ut en av våra utmärkelser, då vi uppmärksammade kårens regementstrumslagare, David Lindberg, med medaljen Pro Musica Militare. Jag hade fått äran att sköta överlämningen och kunde konstatera att vi lyckats hålla det hemligt in i sista stund för en rörd och glad mottagare. För att citera David efteråt: ”När motiveringen lästes upp började jag fundera på vem det kunde vara tills jag hörde mitt eget namn.” Davids insatser för svensk militärmusik gör honom till en värdig innehavare av denna medalj, med motiveringen:

”David Lindberg har ett sinne för helheten utan att för den skull göra avkall på detaljerna.
Sammantaget uppvisar han en enastående lojalitet mot militärmusiken som konstform.
Hans hantverk har blivit normgivande för tamburmajorer i hela Sverige.”

En kväll som denna känner man sig stolt över att ha fått stå på scenen, om än bara en kort stund, tillsammans med dessa duktiga musiker och den alltid lika entusiasmerande Andreas Hanson, för kvällen i riktig högform både när det gäller den musikaliska ledningen och de underfundiga presentationerna. Vi kommer att mista en stor kraft när han vid årsskiftet väljer att gå vidare och lämna försvarsmusiken.