Musiken har spelat en central roll i många krig, om det så handlat om
Napoleonkrigens stora fältslag eller Vietnamkrigets gerilla-artade djungelkrig.
Föreställ dig rök, dimma, skrik, kanonmuller och en otålig här som inväntar order.
Allt sedan militärorkestrarna gjorde sitt intåg på slagfältet med höga flöjtdrillar och
smattrande trumvirvlar, har musiken använts i krigföringen.
Musikens roll har visserligen varierat under århundraden, men på slagfältet har den
alltid funnits: för att vägleda, styrka eller skrämma fienden. Musiken har styrt
truppernas framfart och ingjutit mod i kämparna. Men hur kan något så oskyldigt
som några musiktakter förvandlas till propaganda när vi når fram till andra
världskriget?
Enligt professor Martin Cloonan kan ett nothäfte möjligen vara ofarligt, men så fort
musiken får ett sammanhang uppstår maktblock. Musik är synonymt med
organiserat ljud och den som organiserar eller behärskar musiken tillmäts
automatiskt makt. Tillsammans med Bruce Johnson har Martin Cloonan skrivit
boken Dark side of the tune som handlar om hur musikens makt kan missbrukas
och hur nyckeln till framgång stavas upprepning.
Musiken som i äldre krigföring höjt humöret och hållit ordning på leden, får i modern
krigföring en allt sinistrare roll. Motståndaren skall förgöras med hjälp av en
musikalisk invasion som uttryckligen förstärks med hjälp av upprepning – bland
annat har rock och heavy metal påtvingats irakiska fångar i Abu Ghraib-fängelset
utanför Bagdad.
Musiken som blir ett tillhygge och tortyrredskap i ett omänskligt krig, kan ändå
fungera i totalt motsatt riktning, nämligen som tröst och lindring. Exempel på
musikens livsbejakande funktion hittar man gott om i den brittiske journalisten Ed
Vulliamys bok When words fail som bygger på hans iakttagelser från många
krigsområden. Den mest gripande berättelsen handlar om den belägrade staden
Sarajevo, där människorna trots hunger och beskjutning vägrar ge upp.
Modiga musiker ordnar lunchkonserter och trots att kvartettens andre violinist kort
innan spelningen blivit dödad, så fortsätter den decimerade ensemblen att framföra
musik av Haydn – mitt under pågående bombardemang. I något av skede av
konserten blir beskjutningen så intensiv att altviolinistens notställ faller omkull. I
vanliga fall hade man evakuerat musiker och publik, men förste violinisten väntar
bara på att kollegan plockat upp notställ och noter och fortsätter därefter att spela
med samma trotsiga attityd.
Ed Vulliamy rördes av människornas mod och deras förmåga att mitt under
belägringen av Sarajevo finna tröst i musiken. Samma musikaliska lindring
bevittnade han också i Vukovar. Beethovens musik förmådde uttrycka något om
kriget som inte med ord gick att beskriva.
– Musiken skänker oss tröst, samtidigt som den kan avtrubba oss att utföra de
hemskaste saker, säger professor Martin Cloonan och sammanfattar därmed
musikens paradoxala roll i många väpnade konflikter.
Petter Lindberg: Kulturredaktör på Svenska Yle
Här kan du ta del av radiodokumentären Inget krig utan musik