(Krönika nr 1 och 2 publicerades i Marschnytt nr 183)
Hej alla musikintresserade läsare!
Här kommer min tredje krönika, där jag får möjlighet att berätta om det vi fokuserar på inom Försvarsmusiken just nu. Jag fick nyligen en fråga från redaktionen om vad jag tror om militärmusikens framtid, och vad unga människor tycker om militärmusik? Här kommer jag kanske att uppröra några läsare då jag istället för ett snabbt svar ställer frågan: vad är militärmusik?
Mina kollegor, som arbetar som musikinspektörer på olika håll i världen, berättar om nya militära stråkensembler, körer, barbershopkvartetter, blue grassgrupper, party och hårdrocksband. Musikerna i dessa mindre grupper framträder i uniform och ger lyssnarna som är födda ca 20 år tidigare dagens musik. Musikerna tillhör givetvis respektive lands militära musikkårer, och deras musikaliska vardag rymmer både ceremonier, vaktparader och konserter med musik för blåsorkester, samtidigt som spelningar i t.ex. hårdrocksband.
Vid någon del i historien började de svenska militärmusikerna att spela amerikanska storbandslåtar i uniform. Flygvapnet ville antagligen vara som sina kollegor i US Army Band, där Glenn Millers band var verksamt. Efter hand blev storbandsmusiken en del av musikkårens konsertutbud.
Vid den svenska militärmusiken uppmuntrades blåsare och slagverkare att förkovra sig på stråkinstrument. Det spelades stråkkvartetter och ensembler i uniform, vilket också var militärmusik, d.v.s. musik spelat av militärmusiker. Dessutom var dessa stråkmusiker stommen i många av landets orkesterföreningar och musiksällskap. De professionella militärmusikerna stöttade amatörmusiklivet på ett omfattande och utmärkt sätt.
Jag ska börja knyta ihop säcken och gå i pension från årsskiftet. Anledningen är att jag vill dirigera mer, skapa musik och träffa musikanter och publik på scenen och i salongerna.
Under mina år som musikinspektör är jag, bland mycket annat, nöjd med den stora musiksatsning som jag etablerade tillsammans med förre Rikshemvärnschefen Stefan Sandborg, och som Försvarsmusikens stab nu arbetar hårt med. Vi har öppnat möjligheter för Hemvärnets musikkårer att bjuda in professionella musiker och dirigenter som inspiration under helgkurser, där musikkåren kan utvecklas på flera olika sätt. Vi har också öppnat en egen avdelning på FöMus för Hemvärnets musikkårer, där vi ansvarar numera för all musikrelaterad utbildning och fortbildning. Vi tar återupptar med start sommaren 2024 den omtyckta blåsorkesterkursen, då med en internationellt erkänd dirigent på pulten. Vi har köpt in 100 jägarhorn och fortsätter nu med paradslagverk, innan klarinetter, trumpeter och resten av musikkårens instrument köps in. Planen är att varje musikant inom Hemvärnet ska få ett eget tjänsteinstrument. Vi har tydliggjort Försvarsmaktens notarkiv i Borås.
Det allra viktigaste vi gjort är att lyfta fram hemvärnets musikkårer i deras konserter, parader och ceremonier på nationell nivå. Det arbetet har redan gett resultat i att musikkårerna klingar bättre, de har större närvaro på repetitioner, och hemvärnsmusikkårer från hela landet har fått medverka ta plats vid t. ex. Kungens j50-år jubileum som regent och vid internationella insatser.
Efter nyår kommer jag att kunna fokusera mer på de blåsorkestrar jag dirigerar: Uppsala Blåsarsymfoniker, Lithuanian Symphonic Wind Orchestra, Västerås Stadsmusikkår – och vem vet det – kanske lurar något mer i pipe line.
Denna vecka lyssnar jag på Mendelssohns Ouverture for Winds spelad av US Marine Band, och jag vet att detta är också militärmusik.
Leif Karlsson
Musikinspektör