Tankar från ordföranden

Det var bättre förr – åtminstone var militärmusikkårerna flera – en nostalgisk återblick

I våras fick jag, av en god vän, vars pappa hette Seved Mehlqvist och var militär musikdirektör under 1940- och 1950-talet vid F 11 i Nyköping, tillika min första lärare på bleckblåsinstrument, höra talas om om boken Sveriges militära musikkårer av Göte Granström. Författaren var musikdirektör vid Upplands regemente, I 8, i Uppsala. Boken är från 1944, och troligen känner
flera av våra medlemmar till den. Jag köpte boken på ett nätantikvariat och läser i den då och då.
En mer innehållsrik bok får man leta efter, och den är en guldgruva för den intresserade. Efter ett par inledande kapitel om Den svenska militärmusiken av stadsbibliotekarie Paul Harnesk och Gamla, glada tiders restaurang- och dansmusik av teaterdirektör Björn Hodell, följer fakta om alla landets dåvarande militärmusikkårer. Kapitlet om restaurang- och dansmusiken förklaras av att militärmusikerna parallellt med tjänsten ofta hade engagemang inom den så kallade lättare musiken på teatrar, krogar och danssalonger.
Boken fortsätter med att alla Sveriges militärmusikkårer presenteras i text och bild. Först kommer en kort beskrivning musikverksamheten vid respektive militärt förband (regemente, flottilj, kår, skola) inklusive igenkänningssignalen i notskrift, följd av ett referat av musikdirektörens bakgrund och meriter, samt uppgifter om musikernas födelseår, instrument, tjänsteställning (grad) och tidigare anställningar vid andra förband. Jag känner igen ganska många skickliga musiker och instrumentalister, kapellmästare och arrangörer som jag sett upp till genom åren.
År 1944 fanns, enligt boken, 42 militärmusikkårer av olika storlekar och fyra under etablering: Armén: infanteriet 19, kavalleriet 1, pansartrupperna 3, artilleriet 3, luftvärnet 3, trängtrupperna 1. Marinen: flottan 3, kustartilleriet 4. Flygvapnet: 9. Jag uppmanar våra medlemmar som vet mer om dessa musikkårer eller eventuella andra, mindre militära ensembler från den här tidsperioden att höra av sig till mig (hans.nordmark@telia.com) och komplettera bilden med mer information,
kunskap och fördjupningar!
Naturligtvis måste antalet militärmusikkårer 1944 ses i ljuset av det då pågående världskriget, upprustningen och samhällsutvecklingen. Trots det kan man inte undgå att förvånas och känna stolthet över den satsning som gjordes och det stora antalet militärmusikkårer vårt land hade i
mitten på 1940-talet. Det var dock inte så många år den stora numerären och satsningen varade.
Nedskärningar och omorganisationer följde, den ena efter den andra, men det är en annan historia, som vi får återkomma till. I dagsläget har vi några få men högkvalitativa yrkesmusikkårer och ett stort antal frivilliga militärmusikkårer att vara stolta och glädjas över!
Hans Nordmark